Justitiekansler Mari Heidenborg ska på uppdrag av regeringen se över preskriptionsreglerna och ta fram ett modernt regelverk om preskription – i syfte att fler ska fällas för begågna brott.
Enligt Morgan Johansson är en översyn av dagens preskriptionsregler nödvändig då den tekniska utvecklingen gjort att man alltfler brott kan utredas – trots att lång tid förflutit efter gärningstillfället.
– Brott ska inte förbli ostraffade och utdömda straff ska verkställas. Sedan det nuvarande regelverket om preskription infördes har synen på viss brottslighet skärpts. Det gäller till exempel vålds- och sexualbrott. Den forensiska och tekniska utvecklingen har också gett ökade möjligheter att utreda brott även efter en lång tid, säger justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S).
Dagens preskriptionsregler innebär, bland annat, att ett straff inte får dömas ut om den misstänkte inte åtalats inom viss tid från brottet samt att ett utdömt straff bortfaller om det inte börjar verkställas inom en viss tid från att det dömts ut.
Samtidigt har man, sedan en tid tillbaka, avskaffat preskriptionstiden för vissa allvarliga brott.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Se över straffen som styr preskriptionstiderna
I justitiekansler Mari Heidenborgs uppdrag ingår därför bland annat att se över preskriptionstiderna och de olika straff som styr preskriptionstidernas längd samt att ta ställning till vilka brott som inte bör preskriberas.
Hennes förslag ska bland annat innebära att preskriptionstiderna för allvarliga sexualbrott mot vuxna förlängs.
Uppdraget ska redovisas senast den 10 september 2021.
