Passageraren flydde från den stoppade taxin – där automatkarbin, magasin och ammunition påträffades – och försvann.
Polismannen är 90 procents säker på att det var den känt kriminelle 19-åringen som han såg och sedan jagade.
Det räcker för hovrätten.
Två män – i dag 22 respektive 19 år gamla – åtalades för grovt vapenbrott sedan en Kalasjnikov med tillhörande magasin och ammunition hittats i en taxi som stoppats av polis i Haninge kommun en natt i mitten av januari 2021.
22-åringen har erkänt att han åkte med taxin – men förnekar att han känt till innehållet den Ikea-kasse, där vapnet, magasinet och ammunitionen påträffades. 19-åringen hävdar att han inte ens var med i taxin, och friades också av Södertörns tingsrätt. 22-åringen fälldes dock, och dömdes till två års fängelse.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Polisen: 80-90 procents säkerhet
Av utredningen framgår att det fanns en annan passagerare i taxin, utöver 22-åringen. Denne man flydde dock springande från platsen strax efter det att taxin stoppats. En polis tog upp jakten på mannen, men tappade bort honom i en intilliggande skog. Denne polis har uppgett att han träffat 19-åringen ett tiotal gånger i tjänsten och därför är välbekant med hans utseende. Polisen har också uppgett att han är 80–90 procent säker på att det var 19-åringen som satt i taxin – även om han inte kan utesluta att det varit någon annan.
Att 19-åringens DNA påträffats på en vante, som också hittades i taxin, är ”naturligtvis” besvärande, konstaterade tingsrätten – som dock beaktade att det var fråga om en blandning av minst två personer. 19-åringen har angående detta uppgett att han och hans kamrater ofta lånar handskar och vantar av varandra, och att han dessutom har en stor korg hemma i hallen där han och hans kamrater kan ta vantar och handskar. Detta talade enligt tingsrätten för att vanten kan ha lämnats och använts även av andra personer än 19-åringen. Dessutom hade taxichauffören vid en fotokonfrontation inledningsvis pekat ut en helt annan person som passageraren – vilket enligt domstolen förringade polismannens utpekande, trots att chauffören senare pekat ut 19-åringen.
Sammantaget fann tingsrätten att det inte var styrkt att 19-åringen var den andra passageraren i taxin, och ogillade därför åtalet mot honom.
”Fokusperson” för Polisen
Nu ändrar Svea hovrätt tingsrättens dom genom att döma 19-åringen för grovt vapenbrott, till sex månaders fängelse. Till skillnad från tingsrätten finner nämligen det ställt utom rimligt tvivel att det var 19-åringen som flydde från taxin. 19-åringen är enligt polisuppgifter en ”fokusperson” för Polisen i området, en ledarperson som sysslar med vapen och narkotika. Mot bakgrund av detta är det enligt domstolen visat att den polisman som sprang efter den flyende passageraren ”haft mycket goda förutsättningar för att känna igen” 19-åringen.
Polismannen har i hovrätten uppgett att han och kollegorna redan hade stoppat två bilar när taxin började närma sig. De två passagerna i baksätet betedde sig ”konstigt, nervöst” – och när han såg att en av dem var 22-åringen, som är känd kriminell, bestämde han sig för att stoppa taxin. Han tyckte sig då också se 19-åringen, även om lampan i taxin inte var tänd och han satt med ansiktet bortvänt. Men när han sprang efter mannen tänkte han att det var just 19-åringen han jagade – eftersom det bland annat stämde in på 19-åringen vad gäller längd och kroppshållning. Polismannen hade den flyende inom synhåll i 15–20 sekunder, och var som mest tio meter bakom.
Mot bakgrund av detta, och med hänsyn till att ljusförhållandena i taxin var sådana att polismannen korrekt kunnat identifiera 22-åringen, finner hovrätten det ställt utom rimligt tvivel att 19-åringen var den som flydde. Hovrätten finner det också visat att 19-åringen visste vad Ikea-kassen innehöll, och att han innehaft vapnet tillsammans och i samförstånd med 22-åringen.
Två domare är skiljaktiga och vill fastställa tingsrättens dom. (Blendow Lexnova)
