Försöket med snabbspår i brottmål har fungerat ”mycket väl” ur ett rättssäkerhetsperspektiv.
Det konstaterar Justitiekanslern som precis har avslutat en granskning av försöksverksamheten som inleddes i januari 2018 i norra Stockholm och successivt har byggts ut.
Snabbare lagföring innebär bland annat förändrade arbetssätt och rutiner, till exempel tidiga utredningsåtgärder och minskad ärendesamordning, dels förändringar av lagar och förordningar som fullmakt för godkännande av strafföreläggande och tillgänglighetsdelgivning.
JK:s granskning har främst fokuserats på handläggningen ur ett rättssäkerhetsperspektiv och har omfattat hela handläggningskedjan från polisingripande till domstolens eller åklagarens avslutande lagföring.
Viktiga frågor att studera har, enligt JK, bland annat varit delgivningsfrågor, behovet av försvarare, tolk samt översättning av handlingar och gärningsbeskrivningar.
En övergripande fråga har även varit om de granskade målen och ärendena lämpat sig för att handläggas inom ramen för snabbförfarandet.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
”Fungerar sammantaget mycket väl”
Sammantaget anser JK att försöksverksamheten ”fungerar mycket väl” utifrån de frågor som granskningen fokuserat på. Här konstateras att tillgänglighetsdelgivningen ”framstår som ett rättssäkert och effektivt verktyg för att minska genomströmningstiderna i tingsrätten”.
Samtidigt visar granskningen att effekten på handlingstiderna framförallt har visat sig i mål som avgjorts efter huvudförhandling.
Även de utökade möjligheterna att använda fullmakt vid strafföreläggande har enligt JK lett till en snabbare lagföringsprocess. JK anser också att alla mål som ingått i granskningen varit lämpliga för snabbförfarandet och ”trots att snabbförfarandet handlar om skyndsam mängdhantering har även i övrigt grundläggande rättssäkerhetskrav – rörande exempelvis offentlig försvarare, tolk och delgivning av brottsmisstanke – tillgodosetts i de granskade målen och ärendena”.
Viss kritik mot Polisen och tingsrätten
Justitiekanslern har dock vissa anmärkningar när det kommer till den praktiska tillämpningen av snabbspåret. Det handlar bland annat om att man under granskningen upptäckt brister i Polisens checklistor som bifogats till förundersökningsprotokollet som, i de flesta fall, utgör det enda underlaget för åklagare och domstolen vid bedömningen om det finns förutsättningar för tillgänglighetsdelgivning.
JK riktar också kritik mot Attunda tingsrätt Tingsrätten som i ett enskilt fall dömt en person utan att denne delgets åtalet. Domstolen hade för avsikt att delge personen med förenklad delgivning, men skickade aldrig något kontrollmeddelande dagen efter att handlingarna sänts.
