Mannen hamnade enligt hovrätten i ”ett svårbedömt läge” när bilen han höll på att köra om omotiverat ökade hastigheten.
Det har dock inte handlat om en nödsituation som gjort det motiverat att köra för fort för att undanröja en trafikfarlig situation.
Mannen borde istället ha ”bromsat in på ett varsamt sätt”, även om det funnits trafik bakom.
En man dömdes i Växjö tingsrätt till 2 000 kronor i böter efter att ha ertappats i en hastighetskontroll i Ljungby kommun i februari 2019. Enligt Polisens mätning har mannen med sin lastbil kört i 104 kilometer i timmen på en 90-väg.
Mannen har själv inte haft några synpunkter kring den uppmätta hastigheten som sådan, men uppgav i tingsrätten att fortkörningen varit en konsekvens av hans försök att undanröja en trafikfarlig situation.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Körde om långsamt körande bil
Den bil som mannen hade varit på väg att köra om hade nämligen kört strax under den tillåtna hastigheten, men accelererat när bilarna låg jämsides – samtidigt som mannen haft en eller två bilar bakom sig som också varit på väg att köra om.
Eftersom bilen bakom hade legat ”väldigt nära” mannen och ”troligen låg under acceleration” hade han valt att trycka på gaspedalen istället för att bromsa – och saktat ned först efter att ha fullföljt omkörningen och lämnat en lucka åt de efterföljande bilarna.
Tingsrätten nöjde sig med att konstatera att det av bevisningen framgick att mannen gjort sig skyldig till fortkörning. Eftersom Polisens mätning utförts enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter och utrustningen kontrollerats på föreskrivet sätt saknades anledning att betvivla mätningens riktighet.
”Haft tid på sig att överväga situationen”
Göta hovrätt konstaterar nu att mannen medgett att han medvetet har överskridit hastighetsbegränsningen – något som i kombination med Polisens mätning gör att en hastighetsöverträdelse är bevisad.
Frågan är dock om mannen i den uppkomna situationen har handlat i nöd och därför ska gå fri från ansvar.
Hovrätten betonar här att mannen enligt egna uppgifter har haft fri sikt framåt och att det inte har funnits någon mötande trafik som ”påkallade någon omedelbar reaktion”. Utgångspunkten måste också vara att mannen ”haft tid på sig att överväga situationen”, skriver hovrätten.
Omotiverat gaspåslag från bilen bredvid inte skäl nog
Ett omotiverat gaspåslag från den bil som mannen varit på väg att köra om har inte i sig gett rätt att överskrida hastighetsgränsen, och det borde enligt domstolen ha varit möjligt att ”bromsa in på ett så varsamt sätt att någon fara inte hade uppstått för honom eller de bilar som låg bakom honom”. Även om mannen misstänkt att den andre föraren ”kunde komma att fortsätta sitt omdömeslösa körsätt genom att också bromsa in” har det enligt hovrätten inte krävts en hastighetsöverträdelse för att minska riskerna för en olycka.
Hovrätten konstaterar avslutningsvis att mannen har hamnat i ”ett svårbedömt läge” och att det saknas anledning att ifrågasätta att mannen uppfattade att en hastighetshöjning var ”det bästa sättet att undanröja riskerna i situationen”. Någon nödsituation i formell mening har det dock inte handlat om och tingsrättens domslut fastställs nu. (Blendow Lexnova)
