Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Farligt när kriminaltekniker och NFC inte blir ifrågasatta”

Straffrätt
Publicerad: 2020-03-23 09:36
Foto: Anders Wiklund/TT

Objektivitet är en bristvara när det gäller den kriminaltekniska bevisningen i förundersökningar – och kriminaltekniker som anlitas av försvaret hittar nästan alltid sådant som borde undersökas vidare. Det säger en av Sveriges främsta experter på området, Sonny Björk, som nyligen höll ett heldagsseminarium om detta vid BG Institute.

– Vi måste få kriminaltekniken/forensiken att bygga på fakta, objektivitet och kunskap. Väger man in dessa begrepp i alla undersökningar, vare sig de är brottsplatsundersökningar eller laboratorieundersökningar, så kommer färre personer att bli felaktigt dömda.

Det säger Sonny Björk, före detta kommissarie och kriminaltekniker med 38 års erfarenhet från polisen, som genom åren har arbetat med flera av Sveriges mest komplicerade polisutredningar – bland annat Palmemordet, Lasermannen och polismorden i Malexander.

Hur har synen på kriminalteknik som bevisning i domstol förändrats under din tid?

Sonny Björk, kriminaltekniker och före detta kommissarie vid Polismyndigheten. Foto: DJ

– Den tekniska bevisningen har idag blivit så komplex att domstolarna har svårt att tolka vad den egentligen står för. Domstolen har som regel ingen förkunskap på det kriminaltekniska området och kan därför inte göra egna bedömningar av bevisvärdet.

– Vissa domstolar fäster stor vikt vid kriminalteknisk bevisning andra domstolar gör precis tvärt om och lägger all kraft på den muntliga bevisningen. Allt färre kriminaltekniker kallas att vittna idag. Tidigare fick vi så gott som alltid vittna vid grövre brott.

Hur objektiv och empirisk är egentligen den kriminaltekniska bevisningen?

– Objektiviteten är en bristvara i dagens förundersökningar, även vad gäller den kriminaltekniska bevisningen. NFC (Nationellt forensiskt centrum) har anammat ett resultatvärderingssystem som klart stöder åklagarens bevisföring. Det finns också en känsla att kriminalteknikerna ibland tar genvägar och redovisar det som stöder åklagarens gärningsbeskrivning och utelämnar det som talar mot denna.

– Kriminaltekniken är i stort sett empirisk. Den bygger på erfarenhet, kunskap och vad man lärt av andra. Främst när det gäller brottsplatsundersökning. Inom vissa områden kan man påstå att det finns vetenskapligt och beprövat stöd för resultaten, främst på laboratoriesidan.

Vilka är de vanligaste missuppfattningarna bland advokater, domare med flera?

– Att det går, fullt ut, att lita på de kriminaltekniska resultaten som presenteras i förundersökningsprotokollen. Att resultatvärderingarna från NFC är oantastliga och inte går att ifrågasätta. Att DNA-bevisningen är utpekande och robust. Att kriminaltekniker som vittnar är experter på sitt område och inte gör några feltolkningar.

Hur vanligt är det att försvaret anlitar egen kriminalteknisk expertis?

– Det är totalt sett ganska ovanligt om man ser till mängden av rättegångar där kriminalteknisk bevisning presenteras. Det finns inte någon större tillgång på kriminalteknisk expertis utanför Polisverket. Det är inte tillåtet för de kriminaltekniker i aktiv tjänst att lämna en ”second opinion” på en annan kriminalteknikers utlåtande.

– Det finns några få före detta kriminaltekniker som biträder försvarare inom landet. Ibland vänder sig försvarare utomlands för att få den kriminaltekniska bevisningen granskad.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hur tas dessa egna kriminaltekniska ”förundersökningar” från försvaret emot?

– Ofta begär försvararen en granskning av den tekniska bevisningen i en förundersökning. Det innebär granskning av brottsplatsprotokoll, spårundersökningar, NFC:s utlåtande, obduktionsprotokoll, rättsintyg med mera.

– Åklagarna är inte förtjusta och blir ibland kraftigt irriterade då alternativa synpunkter på ”deras bevisning” ifrågasätts. Inblandade kriminaltekniker kan också bli irriterade och arga.

– Domstolarna lägger ibland vikt vid dessa alternativa slutsatser men ibland ignoreras de helt. Jag får ibland en känsla att domstolarna tycker att alternativa slutsatser på presenterad bevisning trasslar till det för dem när de ska bedöma i målet.

Vad finns det för fördelar när försvaret presenterar alternativa kriminaltekniska slutsatser?

– Ur rättssäkerhetssynpunkt är det mycket viktigt att den kriminaltekniska bevisningen granskas och ifrågasätts.

– Faran är att, när NFC och kriminalteknikerna inte blir ifrågasatta, så kommer man att slentrianmässigt och rutinmässigt redovisa sina resultat. Utlåtandena blir schematiska och svepande och formuleringarna blir standardiserande. Det finns en tendens att grunda sina resultatvärdringar på matematik och statistik och inte på det unika i varje brottsutredning.

– En granskning tvingar fram ett förtydligande av grunderna för bedömningarna på ett sätt som gör det med begripligt.

Hur vanligt är det att två kriminaltekniker som åberopas av de olika sidorna kommer till olika slutsatser och vad handlar det då oftast om?

– Som jag nämnde tidigare så är kriminaltekniken till stora delar en empirisk kunskap som till stor del bygger på erfarenhet av denna typ av arbete. Beroende på hur erfaren man är så kan olika kunskapsgrader påverka hur man tolkar spår och undersökningsresultat.

– Min erfarenhet är att det oftast handlar om att tolka DNA-spår, och förekomst av så kallade tändsatspartiklar. Alltså bedömningar av hur och under vilka omständigheter ett spår kan vara avsatt.

– Även spår på en brottsplats som blodbildstolkning kan bli ifrågasatta och olika uppfattningar kan uttryckas om ursprung och orsak. Möjligheten att ett spår har kontaminerats/sekundärt överförts, via tredje person eller föremål, till objekt blir frekvent diskuterat.

Hur vanligt är det att en kriminaltekniker som anlitas av försvaret hittar helt nya infallsvinklar som borde undersökas men inte finns i förundersökningen?

Foto: Jan-Erik Henriksson/TT

– Enligt min uppfattning, så gott som alltid. Åklagarna driver idag målen tills de tycket att de har tillräckliga skäl till åtal, ofta under tidspress, och då blir det ofta en mängd spår och omständigheter som inte blir undersökta och analyserade.

– Kriminalteknikerna gallrar bland spår de sänder till NFC för analys. Bland dessa gallrar NFC sedan i sin tur, varför ibland, endast få av alla säkrade spår blir analyserade, vilket i sin tur innebär att man kan ifrågasätta hut robusta många förundersökningar är.

Sist men inte minst: hur har kriminaltekniken förändrats under din tid?

– Den absolut och ojämförligt största förändringen är upptäckten av DNA-analysen som bevismedel. En annan stor förbättring är AFIS – det automatiska söksystemet för fingeravtryck och handflator, som har möjliggjort sökning både nationellt och internationellt på fingeravtryck från brottsplatser. Datorstödet både för lagring och redovisning.

Heldagsseminariet ”Kriminalteknik vid brottsundersökning” hölls vid BG Institute.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.