Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Fånge slipper återbetala studiemedel – kan ha fått bank-id kapat

Straffrätt
Publicerad: 2020-01-03 09:16
Foto: Fredrik Persson /TT

En man som sitter i fängelse utan tillgång till internet eller mobiltelefon anklagas av Centrala Studiestödsnämnden för att ha ansökt om och fått studiemedel utan rätt.
Tingsrätten nekar myndigheten återbetalning med 50 000 kronor eftersom hans elektroniska id kan ha kapats.

Den 46-årige mannen har varit frihetsberövad sedan april 2016. och avtjänar sedan december 2016 ett fängelsestraff. Den 8 februari 2017 beviljade CSN honom studiemedel för 45 veckors studier vid komvux.

Först efter att CSN betalat ut studiemedel för vårterminen 2017 fick man information om att mannen satt i fängelse och beslutade därefter att kräva tillbaka det mannen fått utbetalat.

Hävdade att han fått sitt Bank-id kapat

CSN gjorde i första hand gällande att 46-åringen ansökt om studiemedel och fått dessa utbetalade, trots att han inte varit berättigad till det då han varit frihetsberövad. I andra hand gjorde CSN gällande att mannen gett någon annan i uppdrag att å hans vägnar ansöka om studiemedel som han därefter fått.

46-åringen bestred detta och uppgav att han inte lämnat in någon ansökan om studiemedel eller gett någon annan i uppdrag att göra en sådan ansökan. Han påstod sig istället ha utsatts för ”id-kapning” och aldrig fått de aktuella pengarna.

Enligt 46-åringen har sedan frihetsberövandet i april 2016 haft ytterst begränsade möjligheter att ha kontakt med omvärlden. Han har inte tillgång till Internet eller till någon mobiltelefon. Han har tillstånd att via fast telefon ringa till sina föräldrar och sin bror vilka alla bor utomlands. Han har även tillstånd att skicka brev och gör det till en kusin som bor i Belgien. I övrigt har inte några andra kontakter.

Inga direkta likheter mellan underskrifterna

CSN åberopade, till stöd för motsatsen, åberopat bland annat tre handlingar – ansökan om studiemedel, studieförsäkran och bilaga till studieplan – vilka alla är undertecknade med 46-åringens namn samt vidare åberopat att flera åtgärder som vidtagits under ansökningsprocessen gjorts via internet där 46-åringen legitimerat sig med personliga koder.

Örebro tingsrätt konstaterar nu ”vid en lekmannamässig granskning av underskrifterna på handlingarna” att det inte finns några direkta likheter mellan dessa.

Underskrifterna skiljer sig, menar tingsrätten, också högts påtagligt från de underskrifter som 46-åringen gjort på sina inlagor till tingsrätten. Därtill kommer den omständigheten att han ”svårligen från Kriminalvårdsanstalten kunnat skriva ut ansökningsblanketten från Internet och skicka denna till CSN”.

Omständigheten att han bytt folkbokföringsadress just i samband med att aktuell ansökan genomfördes framstår som märklig. Därför anser tingsrätten att CSN inte gjort övervägande sannolikt att 46-åringen undertecknat de av CSN åberopade handlingarna.

Oaktat vem som gjort ansökan är frågan i målet om 46-åringen kan anses ha fått aktuella studiemedel. Av utredningen framgår att pengarna betalats ut till ett konto i Forex bank som haft 46-åringen som kontohavare.

Inte styrkt att 46-åringen fått pengarna

En förutsättning för att pengarna betalats ut till kontot i Forex bank har varit att 46-åringen kopplat detta konto till Swedbanks kontoregister eftersom studiemedel genom ramavtal regelmässigt utbetalas till Swedbank. För att koppla ett konto till Swedbanks kontoregister och föra vidare pengar därifrån har det krävts att 46-åringen identifierat sig med en giltig e-legitimation eller vid ett besök på ett av Swedbanks kontor.

För det fall att identifieringen skett via bank-id är frågan vem som i så fall använt 46-åringens bank-id. Den elektroniska underskriften får anses ha skapats genom identifiering med dennes personliga kod. Därmed åligger det 46-åringen att åtminstone göra det antagligt att användandet av underskriften skett obehörigen.

Genom de uppgifter som 46-åringen under ed lämnat finner tingsrätten att han gjort antagligt att han under tiden som frihetsberövad inte själv kunnat använda sitt bank-id. Han har vidare gjort antagligt – beaktat de begränsade kontakter med omvärlden som han haft – att inte heller någon annan, på hans uppdrag, använt hans bank-id under denna tid.

CSN har inte förmått styrka att 46-åringen faktiskt fått de utbetalade studiemedlen och käromålet ska därför lämnas utan bifall. (Blendow Lexnova).

Premiuminnehåll
Skaffa Mitt DJ Premium för att ladda ner filerna
CSNfrihetsberövad

Dela sidan:
Skriv ut:

Mikael Kindbom
red@dagensjuridik.se