Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Ex-anställd döms för 168 olovliga slagningar i Skatteverkets register

Straffrätt
Publicerad: 2021-11-23 14:02
Foto Christine Olsson / TT

Hovrätten ändrar den friande domen och fäller en tidigare anställd vid Skatteverket för dataintrång. Mannen har vid 168 tillfällen använt myndighetens system för privata slagningar på familj, kollegor och grannar.
Tingsrätten godtog att mannen aldrig läst igenom sin sekretessförbindelse, men hovrätten anser att han agerat med likgiltighetsuppsåt.

En man som sedan nästan tio år tillbaka var tillsvidareanställd vid Skatteverket åtalades i Solna tingsrätt för dataintrång. Enligt gärningsbeskrivningen hade mannen under åren 2016–2019 vid 168 olika tillfällen gjort olovliga slagningar i myndighetens datasystem. 

Mannen medgav slagningarna som sådana och enligt tingsrätten var det styrkt att han använt system som Navet, eSkattekonto, Skattekonto och Basregistret för att få fram uppgifter om sig själv, anhöriga, medlemmar i två bostadsrättsföreningar som han varit medlem i samt kollegor på Skatteverket och anhöriga till dem. Eftersom slagningarna saknat koppling till arbetsuppgifter hade det varit olovliga.

Undertecknat sekretessförbindelse

Mannen hade när han började sin anställning 2013 undertecknat en sekretessförbindelse där det framgår att man inte får använda sina behörigheter annat än i den utsträckning som krävs för att utföra sina arbetsuppgifter och att det till exempel är förbjudet att i privat syfte ta del av uppgifter om någons personliga eller ekonomiska förhållanden, även när det handlar om uppgifter som är offentliga och tillgängliga för allmänheten.

Han sade sig dock ha haft fokus på själva anställningsavtalet och inte ens läst igenom sekretessförbindelsen. Hans före detta chef hade dock varit med och förklarat att handlingen innebar att han inte fick lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess.

Mannen hade enligt tingsrätten bevisligen inte insett att slagningarna var otillåtna. Frågan var om han ändå insett risken för detta och förhållit sig likgiltig. Mannen hade här undertecknat sekretessförbindelsen där det ”mycket tydligt framgår på vilket sätt tilldelade behörigheter får användas”. Mannen sade sig dock inte ha läst förbindelsen och enligt tingsrätten gick det inte att dra några närmare slutsatser om huruvida mannen insett risken för att sökningarna var olovliga.

Enligt tingsrätten var det därför inte styrkt att mannen agerat med likgiltighetsuppsåt och han frikändes därför.

Hovrätten gör annan bedömning

Svea hovrätt ändrar dock nu tingsrättens dom och bifaller åtalet fullt ut.

Den sekretessförbindelse som mannen undertecknat innehåller tydlig information om de begränsningar i rätten att ta del av uppgifter i datasystem som gäller för Skatteverkets anställda. Utformningen av informationen – och sättet för den anställde att genom undertecknande bekräfta att denne tagit del av den – är motiverat av myndighetens generella behov av att säkerställa att de aktuella reglerna efterlevs, fortsätter hovrätten. En undertecknad förbindelse får därför typiskt sett anses utgöra ett starkt bevis för att den anställde faktiskt tagit del av och förstått informationen om vilka dataslagningar som inte är tillåtna.

Hovrätten anser dessutom att mannens förklaringar till varför han sökt på till exempel kollegor är svårbegripliga och relativt osannolika. Slagningarna har varit många och pågått under lång tid. Sammanvägt med ansvarsförbindelsen talar enligt hovrätten mycket för att mannen känt till att sökningarna var olovliga och att han agerat med avsiktsuppsåt.

Fortsatt med sökningarna

Det får under alla förhållanden anses uteslutet att mannen inte någon gång reflekterat över slagningarnas tillåtlighet, inte minst med beaktande av sekretessförbindelsen. Mannen har trots det fortsatt med sina sökningar och måste i och med det anses ha varit åtminstone likgiltig inför att sökningarna var olovliga. Han ska därför dömas för dataintrång med likgiltighetsuppsåt.

Gärningarna har ett straffvärde motsvarande en månads fängelse, men mannen är tidigare ostraffad och det saknas skäl att tro att han ska göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Påföljden kan därför stanna vid villkorlig dom.

Det framgår också att mannen valt att säga upp sig, efter att ha varslats om avskedande. Det finns i och med det särskilda skäl att låta bli att förena den villkorliga domen med böter, konstaterar hovrätten. (Blendow Lexnova)

Premiuminnehåll
Skaffa Mitt DJ Premium för att ladda ner filerna
Skatteintrång

Dela sidan:
Skriv ut:

Isak Bellman
red@dagensjuridik.se