Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Eu-medborgare slipper utvisning – trots två inbrott på 18 månader

Straffrätt
Publicerad: 2019-11-29 13:50
Foto: Jonas Ekströmer /SCANPIX

Att den litauiske mannen begått två inbrottsstölder på 18 månader räcker inte för att utvisa honom från Sverige, enligt en oenig hovrätt. Mannen fick i tingsrätten ett års fängelse och fem års utvisning, men döms nu alltså bara till fängelse. Brottsligheten räcker, med hänsyn till den begränsade återfallsrisken, inte för att utvisa en EU-medborgare.

En litauisk man i 40-årsåldern dömdes i Örebro tingsrätt till ett års fängelse för grov stöld.

Mannen dömdes för två stycken villainbrott i Askersund och Karlstad under 2018 och 2019, där bland annat smycken och kontanter stulits – gärningar som mannen i allt väsentligt erkänt.

Utvisades med fem års återreseförbud

Tingsrätten biföll även åklagarens särskilda yrkande och utvisade mannen från Sverige med fem års återreseförbud.

Domstolen konstaterade att utrymmet för att utvisa EU-medborgare i och för sig är ”avsevärt mindre” än när det handlar om personer från länder utanför EU. Gärningarna hade dock föranletts av mannens dåliga ekonomi – och denna hade inte förbättrats på sistone.

”Det kan därför rimligen befaras att han fortsätter att försöka förbättra sin ekonomi genom brott mot andra människor”, skrev tingsrätten – som betonade att mannen 2012 utvisats från Danmark på grund av just inbrott.

Göta hovrätt ändrar nu tingsrättens beslut och stoppar utvisningen av mannen.

Danska domen ligger för långt tillbaka i tiden

Mannen har i hovrätten berättat att han delar sin tid mellan Litauen och Norge, där han fru arbetar sedan många år tillbaka. Mannen har begått inbrotten när han varit på genomresa i Sverige och kommer även i fortsättningen, efter avtjänat fängelsestraff, att behöva resa fram och tillbaka – och har ett erbjudande om att arbeta med att frakta paket mellan Sverige och Norge. Han har därför överklagat utvisningsbeslutet.

Att utvisa EU-medborgare innebär generellt sett en inskränkning i den fria rörligheten – något som gör att reglerna ska ges en restriktiv tolkning. Det förutsätts att brottsligheten är allvarlig – eller att det finns starka skäl att tro att den tilltalade kommer att göra sig skyldig till framtida brottslighet av upprepad karaktär.

Mannens brottslighet är i och för sig tillräckligt allvarlig för att kunna läggas till grund för en utvisning, menar hovrätten. Den danska domen mot mannen ligger för långt tillbaka i tiden för att tillmätas betydelse så vitt avser risken för fortsatt brottslighet.

”Det som i någon mån talar för att [mannen] kommer fortsätta att begå brott är att det rör sig om två likadana brott, att hans ekonomiska situation fortfarande framstår som osäker och att han även framöver – efter avtjänat fängelsestraff – avser att resa mellan Litauen och Norge genom Sverige”, skriver hovrätten. Mannen är samtidigt tidigare ostraffad i Sverige och inbrotten har begåtts med 18 månaders mellanrum. Sammantaget saknas det också starka skäl att tro att mannen kommer att göra sig skyldig till framtida brottslighet, menar hovrätten.

”Legat precis på gränsen” för icke EES-medborgare

Brottsligheten i fråga hade enligt hovrätten ”legat precis på gränsen” när det gäller att utvisa en person som inte är EES-medborgare. När det, som i mannens fall, handlar om en EU-medborgare med begränsad återfallsrisk räcker den aktuella brottsligheten dock inte för att slå fast att mannens beteende utgör ett ”verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse”. Utvisningsbeslutet upphävs därför.

Hovrätten är dock inte enig. Ett hovrättsråd anser tillsammans med en nämndeman att tingsrättens utvisningsbeslut borde fastställas. Det handlar om ett gränsfall, men enligt de skiljaktiga ledamöterna utgör mannens beteende ”ett verkligt och allvarligt hot mot det grundläggande intresset om skydd för äganderätten” – där samhällets behov av skydd väger tyngre. (Blendow Lexnova).


Dela sidan:
Skriv ut:

Isak Bellman
red@dagensjuridik.se