Unga flickor får åtalsunderlåtelse i högre utsträckning än pojkar när de lagförs.
Det slår Brå fast i en ny kortanalys där man samtidigt konstaterar att en del av den uppmätta könsskillnaden är oförklarad.
Brottsförebyggande rådet, Brå, har i en ny kortanalys undersökt könsskillnader mellan unga pojkar och flickor vid beslut om åtalsunderlåtelse. Detta då det sedan tidigare står klart att det finns en ”konstaterad könsskillnad i lagföringsbesluten som är särskilt intressant att studera, nämligen att åtalsunderlåtelser står för hela 56 procent av flickors lagföringar, men för endast 29 procent av pojkars lagföringar”.
Brå har därför tittat närmare på könsskillnaden när det handlar om ungdomar mellan 15-17 år under åren 2013-1018.
Miljörelaterade demonstrationer och demonstrationsfrihet i HD
Hur bör den grundlagsskyddade demonstrationsfriheten relateras till störningar av trafiken? I anledning av ett nytt avgörande från Högsta domstolen behandlar Claes Lernestedt detta, liksom bland annat hur man ska handskas med ett rekvisit som ”allvarligt” när det inte finns någon ”normal”-variant.
Finns delar av könsskillnaderna som inte kan förklaras
I analysen konstateras, bland annat, att cirka hälften av könsskillnaden i andelen åtalsunderlåtelser kan förklaras av att de ärenden där flickor förekommer skiljer sig åt från de ärenden som rör pojkar.
Medan de unga flickorna ofta lagförs för butiksstölder, en brottskategori där åtalsunderlåtelse är vanligt, lagförs pojkarna mer frekvent för andra typer av brott där åtal eller strafförelägganden är mer vanligt. Det kan exempelvis handla om olovlig körning eller olika typer av narkotikabrott i form av innehav eller bruk.
Analysen visar även att könsskillnaden i viss mån varierar beroende på skälet till åtalsunderlåtelsen. Här konstaterar Brå exempelvis att skillnaden mellan könen minskar om vård eller andra skäl ligger till grund för beslutet om åtalsunderlåtelse jämfört med fall när skälet är att ”den unga uppenbart handlat av okynne eller förhastande”.
Samtidigt har man i studien inte kunnat se något som tydligt indikerar att tidigare lagföring, ålder eller lagföringsår kan förklara könsskillnaden.
Det finns därmed en del av uppmätta könsskillnaden som oförklarad och lämnar därför ett antal förslag på framtida studier i syfte att undersöka andra förklaringar till könsskillnaderna.
