I mitten av april förväntas utredningen om allmännyttans framtida villkor lämna sitt betänkande med de största ändringarna i bruksvärdessystemet på 30 år.
Michaël Koch, ordförande och administrativ chef för Arbetsdomstolen, är regeringens särskilda utredare i frågan. Enligt tidningen Riksdag och Departements nätupplaga kommer utredaren att föreslå omfattande förändringar av reglerna på den svenska bostadsmarknaden. Förslaget innebär inte några renodlade marknadshyror, men marknadsinslagen i systemet blir mer markerade än i dag.
Bland annat kommer förslaget att innebära att hyrorna för bostäder i attraktiva områden tillåts stiga till att en marknadsbalans uppnås. Läget och områdets attraktionskraft ska nämligen få större betydelse vid hyressättningen. När hyresnämnden ska pröva om hyran är rimlig ska bedömningen baseras på om det råder bostadsbrist eller ej. Detta genom att bland annat studera kötider hos bostadsförmedlingen och skillnader på bostadsrättspriser.
Dock införs en maxspärr för årliga hyreshöjningar på fem procent för att hyrorna inte ska stiga för snabbt i attraktiva områden. Hyresnämndens bedömning kommer att väga tungt när hyran förhandlas fram. I praktiken kommer detta att innebära något som liknar en statlig hyresreglering, där hyran ökar med fem procent per år fram till att en marknadsbalans uppnås.
Utredaren menar också att den svenska allmännyttan sannolikt inte är förenlig med EG:s lagar. Allt tyder på att utredningen kommer att presentera två alternativ för allmännyttans framtid – ett som innebär att företagen ska arbeta på affärsmässig grund och ett som innebär att företagen ska arbeta enligt självkostnadsprincipen med stöd av undantagsregler i EG-fördraget. Båda alternativen innebär en ny roll för bolagen.
Text: Nina Radojkovic
