Enligt statistik från SCB kan män som gör karriär som domare räkna med cirka 20 procent högre lön än kvinnor. Skillnaden motsvarar runt 10 000 kronor i månaden.
Statistiken, som sträcker sig tillbaka till 2004, bygger på en sammanställning av löner på alla befattningsnivåer, från assessorer till ordinarie domare.
Männen sitter på chefsposterna
Förklaringen ligger i första hand i att män lättare når högre positioner. Av 90 domstolschefer i Sverige är 70 män och 20 kvinnor. Bland övriga chefsdomare är fördelningen 46 kvinnor och 91 män.
Regeringen har i regleringsbrevet för 2009 utkrävt en rapport från Domstolsverket om vilka åtgärder som vidtas för att främja en jämnare könsfördelning bland domare, framför allt på chefsnivå. Karin Nacke (bilden), chef för personalavdelningen på Domstolsverket, berättar att de jobbar på flera nivåer med frågan, men att de inte kan särbehandla kvinnor.
– Det är ett historiskt faktum att det är männen som har besuttit de högre posterna. Vi jobbar för att förändra detta men samtidigt kan vi inte behandla kvinnor och män olika. Alla som vill bli chefer och ledare ska kunna bli det. Vi kan inte särbehandla någon, och vi kan inte riskera att männen inte ska känna sig välkomna till Sveriges Domstolar, säger hon.
Genomsnittlig månadslön för domare. Källa: SCB.
Löneskillnaderna varierar beroende på befattning, men är märkbara på alla nivåer. Ju högre positioner, desto högre löneskillnader.
– Vi har inte sett detta som ett problem. Eftersom domare i princip alltid har haft fasta löner, så kallade tarifflöner, har vi utgått från att det inte skulle kunna förekomma någon diskriminering, säger Anders Bengtsson, rådman och ordförande i Juseks domstolssektion.
– Jag kan inte svara på varför lönerna skiljer sig. Det ska inte förekomma osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. De här siffrorna måste tas på allvar och noggrant analyseras för att vi ska få en bild av vad de beror på, säger Karin Nacke.
Nytt löneavtal i år
Förra året slöt Jusek och Domstolsverket ett nytt löneavtal för domare. Det innebär att alla domare från och med i januari i år har individuellt satta löner. Innan dess sattes lönerna enligt ett fast lönesystem, såkallade tarifflöner, där befattning och antal år inom yrket var de enda faktorerna som skulle påverka lönen.
– Eftersom det nya löneavtalet började gälla i år har vi ännu inte kunnat utvärdera de nya lönerna, säger Anders Bengtsson.
Domstolsverkets lönestatistik för oktober 2009 visar dock att problemen kvarstår. Bland ordinarie domare, som fastighetsråd, hovrättsråd och justitieråd, tjänar männen för närvarande cirka 3 000 kronor mer än kvinnorna. Bland icke ordinarie domare, som fiskaler och assessorer, har männen cirka 1 000 kronor högre lön.
”Jämställdhet har inte varit en prioriterad fråga”
Anders Bengtsson på Jusek tycker att siffrorna är bedrövande, men understryker att frågan inte har varit prioriterad i sammanhanget.
– Jag kan bara säga att det verkar konstigt, men som sagt har jämställdhet inte varit en prioriterad fråga. De senaste årens arbete har handlat om medlemsopinionens vilja att gå över från fasta löner till individuellt satta löner,säger han.
Osakliga löneskillnader är olagliga
Justitieminister Beatrice Asks pressekreterare Martin Valfridsson tycker att siffrorna är anmärkningsvärda men säger att det är arbetsmarknadens parter som har ansvar för lönesättningen.
– Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor är inte tillåtet enligt lag. Men lönesättning är i första hand en fråga för arbetsmarknadens parter. Justitieministern kan inte lägga sig i detta, säger han.
Malin Letser
Kommentera artikeln
