Emma Patel och Stina Holmberg på Brå har skrivit rapporten om hot, våld, trakasserier och försök till korruption mot personer med uppdrag eller anställningar ”av särskild betydelse för det demokratiska samhället”.
Det handlar om politiker, journalister, opinionsbildare, anställda i rättskedjan och vissa anställda i övriga statliga myndigheter och i kommuner och landsting.
Kvinnliga politiker mer utsatta
En av slutsatserna i rapporten är att det har gjorts få studier av de utsatta yrkesgrupperna.
– Det är svårt att säga exakt vilka yrkesgrupper det behövs mer kunskap om. Men det handlar bland annat om yrken där man möter riskklienter, yrken där de anställda exponeras i media och yrken där man fattar känsliga beslut, säger Emma Patel.
Samtidigt visar en trygghetsundersökning bland politiker att en femtedel av förtroendevalda på olika nivåer har utsatts för trakasserier, hot eller våld, enlig Brå.
Riksdagsledamöter och ordföranden i nämnder är mer utsatta än andra enligt undersökningen. Också särskilt aktiva politiker – och i synnerhet då kvinnor som är särskilt aktiva – är oftare utsatta än andra.
Dessutom visar undersökningen att få politiker anmäler händelserna.
– Vi måste stoppa normaliseringsprocessen av hot och trakasserier och göra så att händelserna ses för vad de är – nämligen brott, sade kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke nyligen vid ett seminarium som arrangerades av Brå.
”Allt mer utsatta”
Syftet var att lyfta fram att hot, våld och trakasserier mot dessa yrkesgrupper kan få allvarliga konsekvenser för demokratin – till exempel genom att personer skräms till tystnad eller för att politiska beslut påverkas.
– I det här samhällsklimatet blir utsatta grupper allt mer utsatta. Inte bara för sina åsikters skull utan för sin bakgrund, sade Alice Bah Kuhnke.
Som exempel nämnde kultur- och demokratiministern att politiker med utländsk bakgrund är mer utsatta än andra.
