Systemet för statlig riskkapitalförsörjning är dessutom svåröverskådligt. Det konstaterar Riksrevisionen som har gått till botten med statens riskkapitalförsörjning till privata företag.
Statens roll är att öka utbudet av riskkapital i tidiga företagsfaser där privata aktörer inte medverkar i tillräcklig utsträckning.
Flera statliga bolag och stiftelser har därför i uppdrag att förbättra tillgången på kapital för privata företag. Totalt finns ungefär 10 miljarder kronor i statliga medel avsatta för investeringar i ägarkapital utöver den Sjätte AP-fonden.
Samtidigt ska de statliga aktörerna verka på samma villkor som de privata och inte tränga undan privata alternativ.
– Det är viktigt för både start och tillväxt i nya företag att det finns ett fungerande system för kapitalförsörjning. Kravet på samfinansiering med privata aktörer stödjer inte ambitionen att satsa i tidiga skeden. Regeringen bör därför ompröva systemet för statligt riskkapital och göra det effektivare, säger riksrevisorn Claes Norgren.
Riksrevisionens skriver att deras granskning visar att regeringens styrning av de statliga riskkapitalbolagen inte har varit inriktad på att öka utbudet av riskkapital i tidiga investeringsfaser. Istället har regeringen lagt stor vikt vid att kapitalet riktas till vissa områden i landet och till vissa sektorer.
Det har lett till att aktörer som begränsar sin verksamhet till vissa regioner eller branscher – främst Inlandsinnovation, Fouriertransform och Almi Invest – svarar för nära 60 procent av det statliga riskkapitalet på 10 miljarder kronor.
Företag i startup-fasen däremot fick endast 27 procent av de statliga nyinvesteringarna.
I rapporten har bland annat Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi, intervjuats. Han anser att regeringen gjorde alla tänkbara misstag när de bildade de senaste tillskotten i floran av statliga aktörer – Fouriertransform och Inlandsinnovation – om målet var att skapa ett effektivt system för företagsfinansiering.
Enligt Riksrevisionen drar också OECD en liknande slutsats, ”om än uttryckt i mer diplomatiska termer”.
Granskningen visar också att över 40 procent av det statliga riskkapitalet investeras i skeden där de privata aktörerna redan är verksamma och i företag som kommit en bra bit i sin utveckling. Enligt Riksrevisionen är det svårt att stimulera investeringar i tidiga skeden genom att saminvestera med privata aktörer.
– De privata aktörerna är fokuserade på de sena faserna, där investeringarna är säkrare och även det statliga riskkapitalet söker sig dit. Man satsar helt enkelt på säkrare kort, säger Claes Norgren till Dagens Nyheter.
Riksrevisionen skriver att det finns en målkonflikt i att de statliga aktörerna ska ha låga avkastningskrav samtidigt som de ska samarbeta på lika villkor som de privata aktörerna.
Foto: Riksrevisionen
