Den stora nyheten i betänkandet är att det föreslås bestämmelser i skadeståndslagen som medger rätt till ideell ersättning med anledning av det allmännas överträdelse av rättigheter enligt Europakonventionen.
Bakgrunden till lagförslaget är den senaste tidens rättsutveckling där Högsta domstolen i ett flertal avgöranden konstaterat att Sverige inte fullt ut når upp till Europakonventionens krav på effektiva rättsmedel för kränkningar av konventionsrättigheter.
Enligt Mårten Schultz, docent i skadeståndsrätt är det dock inte helt oproblematiskt att föra in dessa bestämmelser skadeståndslagen.
– Inom rättighetsområdet går utvecklingen fort framåt, risken när det lagstiftas på det här sättet är att rättsutvecklingen stagnerar.
– Rätten till ideellt skadestånd från det allmänna på grund av konventionskränkningar existerar redan på grundval av de avgöranden som kommit från Högsta domstolen på senare tid, därför menar jag att det inte är nödvändigt eller ens önskvärt att i nuläget lagstifta på området.
Johan Hirschfeldt presenterar utredningen om det allmännas skadeståndsansvar enligt Europakonventionen
Utredningen har inte bedömt att det behöver inrättas ett särskilt organ för prövning av dessa ärenden utan de allmänna domstolarna ska i enlighet med betänkandet avgöra vad som utgör en kränkning av en konventionsrättighet med utgångspunkt i relevant praxis från Europadomstolen. Detta är en ny situation för svenska domstolar.
– Det är frågan om tingsrätterna i landet idag har kompetensen att avgöra sådant, men jag tror inte att de kommer att ha några problem att tillgodogöra sig materialet och där får man lita på att de – så att säga – gör sin läxa, säger Mårten Schultz.
Enligt utredningen ska skadestånd bli aktuellt endast om det bedöms som nödvändigt, något som ska bedömas av allmän domstol med utgångspunkt i artikel 13 i Europakonventionen.
Skadeståndsnivåerna för ideella skador ska enligt betänkandet bestämmas med utgångspunkt i det som nu gäller vid beräkning av ersättning på grund av kränkning i samband med brott.
– Det verkar lite långsökt att kränkningsersättningen från brottmål ska vara vägledande i fall av rättighetskränkningar. Här måste rättstillämpningen vara noggrann så att skadeståndsnivåerna verkligen når upp till kravet på att vara effektiva rättsmedel enligt Europakonventionen, menar Mårten Schultz
Reglerna ska enligt betänkandet införas i tredje kapitlet där de befintliga skadetyperna personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada utökas med ytterligare en skadetyp som benämns ”annan skada” Dessutom ska en ny skadeståndsgrund införas i femte kapitlet där överträdelse av rättigheter enligt Europakonventionen införs som en egen punkt i sjätte paragrafen.
