I höstas kom utredningen om hur staten ska kunna ta ut mer skatt från banker och övriga finansbranschen med hjälp av en finansiell aktivitetsskatt. Den beräknas kunna ge intäkter till staten på mellan 3,7 till 7 miljarder kronor per år.
Regeringens grund för utredningen är att branschen anses ”gynnad”, på andra sektorers bekostnad, eftersom den är undantagen från moms. Den drar enligt regeringen till sig en del produktion och konsumtion som kunde hamna i momspliktiga branscher.
Drabbar även andra företag
Men näringslivet är kritiskt och anser att skatten skulle slå hårt även mot företag utanför finansbranschen.
”Skatten kommer även att belasta hundratusentals ’vanliga’ företag som säljer varor och tjänster”, skriver Johan Fall. Han syftar då på de företag som tillhandahåller finansiella tjänster i form av kredit, avbetalning eller försäkring i samband med köp.
15 procent av lönekostnaderna
Utredningen har föreslagit att den nya skatten ska tas ut med bankens eller finansföretagens samlade lönekostnader som bas. Modellen följer den motsvarande skatt som finns i Danmark.
Skatten, eller avgiften, ska uppgå till 15 procent av underlaget. Men samtidigt varnar man i utredningen för att skatten till stor del kommer att resultera i att priserna på finansiella tjänster stiger – det vill säga att bankernas och de övriga företagens kostnader ”övervältras” på kunderna.
”Straffbeskattning” och ”fel väg”
Johan Fall kallar det för ”straffbeskattning” och pekar på att skatten inte är avdragsgill och menar att den kommer att läggas ovapå arbetsgivaravgiften.
Han pekar också på att skatten skulle drabba så kallade fintechföretag som med hjälp av ny teknik erbjuder finansiella tjänster, till exempel peer to peer-lån, mikrokrediter, betalningar och crowdfunding.
Johan Fall skriver också på SvD debatt att ”det är fel väg att gå” att basera en ny skatt på svårbegripliga momsregler.
”Momsfritt är inte fritt från moms utan medför en så kallad dold moms som bärs av företagen som köper in finansiella tjänster”, skriver han.
