Tingsrätten ansåg att staten gjorde fel som grundande sin utbetalning om 250 000 kronor på en fullmakt som hade ersatts av en ny fullmakt.
Hovrätten gör en annan bedömning och konstaterar att betalningsmottagaren inte på ett tillräckligt tydligt sätt tillkännagett sin avsikt att ersätta den gamla fullmakten.
Staten slipper därför betala på nytt.
Frågan om utbetalningen har tidigare varit föremål för dom i Stockholms tingsrätt mellan parterna Familjeakademin och Staten genom Justitiekanslern.
Den gången gick Familjeakademin segrande ur striden. Domen undanröjdes emellertid av Svea hovrätt den i december 2021 på grund av rättegångshinder bestående i att statens betalningsskyldighet rättskraftigt avgjorts genom den stadfästa förlikningen. Hovrätten gjorde dock i avgörandet uttalanden om att frågan huruvida betalning skett med befriande verkan skulle kunna prövas i en fastställelsetalan. Familjeakademin väckte därefter talan i detta mål.
Haft fullmakt sedan 2013
Bakgrunden i målet är att i juli 2017 stämde Familjeakademin staten genom JK på skadestånd. Parterna nådde i målet en förlikning, vilken kom att stadfästas i dom i oktober 2018. Enligt domen skulle staten betala 250 000 kronor till Familjeakademin AB. Domen har vunnit laga kraft.
Justitiekanslern beslutade i november 2018 att uppdra åt Socialdepartementet att bereda ärendet om att betala förlikningslikviden till Familjeakademin. I beslutet angavs att beloppet skulle utbetalas till advokatfirmans klientmedelskonto.
Den 21 november 2018 skickade advokaten en betalningsanfordran till Justitiekanslern. Den 2 december 2018 skickade Familjeakademin en faktura till Socialdepartementet och till JK på grund av förlikningen.
Den 6 december 2018 fattades regeringsbeslut om att ge Kammarkollegiet i uppdrag att utbetala förlikningslikviden till Familjeakademin och i beslutet angavs att betalningen skulle ske till advokatfirmans klientmedelskonto. Staten betalade 250 000 kronor till advokatbyråns klientmedelskonto den 13 december 2018.
Den aktuelle advokaten hade sedan maj 2013 haft en fullmakt att företräda Familjeakademin.
Ställföreträdare var anna person
Den 10 oktober 2018 underrättades JK om att behörig ställföreträdare för Familjeakademin var en annan person än advokaten och fick i samband med detta ett registreringsbevis för Familjeakademin. JK begärde då att advokaten skulle inkomma med en fullmakt där det framgick att denne hade rätt att ingå förlikning och underteckna avtalet. Den 22 oktober 2018 utfärdades den nya fullmakten, undertecknad av den nya fullmaktshavaren. Fullmakten skickades till Justitiekanslern den 23 oktober 2018, som sedan gav in fullmakten till tingsrätten i det aktuella målet.
Fullmakten gav dock inte advokaten rätt att motta och kvittera medel, handlingar och annan egendom för Familjeakademin räkning.
Familjeakademin anmälde efter förlikningen advokaten till Sveriges advokatsamfund. I anmälan har Familjeakademin bland annat uppgett att utbetalning av förlikningslikviden skett till advokaten trots att han saknat rätt att ta emot förlikningslikviden.
Familjeakademin yrkade i målet att staten skulle förpliktas att betala 250 000 kronor på nytt men denna gång till den nya fullmaktshavaren.
Förlorar inte sin giltighet
Stockholms tingsrätt konstaterade till att börja med i likhet med när målet avgjordes förra gången att den första fråga tingsrätten har att ta ställning till är om den fullmakt som utställts i maj 2013 alltjämt var gällande vid utbetalningen av förlikningsbeloppet.
Familjeakademin har i samband med talans slutförande invänt att den fullmakt som utställdes år 2013 inte längre är gällande eftersom den som undertecknat fullmakten för bolagets räkning, vid tidpunkten för förlikningen, inte längre var behörig firmatecknare.
Det förhållandet att en styrelseledamot som undertecknat en fullmakt avgår från sitt uppdrag innebär dock inte att fullmakten förlorar sin giltighet och fullmakten har således verkan även om ledamöterna i ett aktiebolags styrelse har bytts ut, konstaterade tingsrätten. Att undertecknaren avträtt från sitt styrelseuppdrag innebär således inte att 2013 års fullmakt har förlorat sin giltighet.
Var fullmakten återkallad?
Frågan är då om fullmakten ska anses ha blivit återkallad genom att staten fått insikt om att den aktuelle advokaten inte längre hade rätt att ta emot betalning samt att en ny fullmakt hade utställts. En fullmakt gäller som utgångspunkt till dess den återkallas och en fullmakt återkallas på samma sätt som den har meddelats. Det åligger således en fullmaktsgivare som vill att en fullmakt inte längre ska gälla att vidta vissa åtgärder för att en återkallelse ska anses ha skett. Av 12 kap. 16 § avtalslagen följer att en skriftlig fullmakt återkallas genom att själva handlingen återtas eller förstörs.
Det är ostridigt att det samtidigt förekommit två fullmakter med behörighet för nämnde advokat att handla för Familjeakademins räkning, om än i olika omfattning, och det har inte ens påståtts att Familjeakademin återtagit den först utfärdade fullmakten. Enligt vad som framkommit har det tvärtom varit så att de båda fullmakterna använts som behörighetshandlingar i anslutning till förlikningsförhandlingarna. Familjeakademin har dock angett att bolagets avsikt varit att den nya fullmakten, utan rätt för advokaten att ta emot betalning, skulle ersätta den först utfärdade och att förlikningslikviden skulle betalas ut direkt till Familjeakademin.
Båda fullmakterna var gällande
Det förhållandet att en ny fullmakt utställs och kommit till användning gör emellertid inte att den först utfärdade behörighetshandlingen återkallats. Av det nu sagda följer att de båda fullmakterna, och alltså även den första, således var gällande vid den tidpunkt då betalning av förlikningslikviden ägde rum.
I andra hand har Familjeakademin gjort gällande att staten förstått eller i vart fall bort förstå att Familjeakademins avsikt varit att ersätta den först utställda fullmakten med den andra med följd att betalning således skulle ske till Familjeakademin. Familjeakademin har i denna del särskilt pekat på förhållandet att Familjeakademin gav in fullmakten, med den angivna begränsade behörigheten, på uppmaning av JK och att bolaget därutöver ingav en faktura i vilken Familjeakademin angavs som betalningsmottagare.
Inte haft rätt att ta emot betalningar
Av 2 kap. 20 § avtalslagen följer att en fullmakt som inte återkallats på ett korrekt sätt ändå inte kan göras gällande mot en tredje man, om fullmaktsgivaren gett tillkänna sin avsikt och tredje man känt till eller bort känna till det förhållandet.
Utredningen visar att den senast utfärdade fullmakten gavs in till JK sedan myndigheten efterfrågat vem som var firmatecknare för Familjeakademin och begärt att en ny fullmakt, undertecknad av behörig firmatecknare, skulle inges. Att en ny fullmakt undertecknats och ingetts har alltså skett på initiativ av JK. Denna senare fullmakt har kommit till användning i förlikningsförhandlingarna mellan staten och Familjeakademin och därefter ingetts till och åberopats inför tingsrätten i samband med stadfästelse av förlikningen genom dom.
Även om den tidigare nämnde advokaten genom båda fullmakterna givits behörighet att företräda Familjeakademin har den sist utställda fullmakten varit begränsad såtillvida att advokaten inte längre haft rätt att ta emot betalningar, konstaterade rätten.
Inte skett på föreskrivet sätt
På fråga till kärandebolagets företrädare har denne uppgett att företrädare för bolaget påtalat för advokaten att han inte hade rätt att hantera medel å bolagets vägnar men att så möjligen kan ha skett först efter utbetalningen. Av de uppgifter bolagets företrädare lämnat framgår dock att fullmakten tillsänts advokaten, och utgångspunkten måste enligt tingsrätten vara att han tagit del av dess innehåll. Företrädaren har vidare berättat att det förekommit en diskussion om fakturor och att den faktura som tillsändes JK innehöll en uppgift om bolagets bankgironummer, något företrädaren menat utgjort en väldigt tydlig signal i fråga om betalning till såväl advokaten som JK.
Tingsrätten ansåg att, även om återkallelse av den första fullmakten inte skett på i lagen föreskrivet sätt, Familjeakademin med beaktande av de nämnda åtgärderna på ett tillräckligt tydligt sätt tillkännagett sin avsikt att ersätta 2013 års fullmakt med en ny.
Vid bedömningen av om staten har insett eller i vart fall bort inse Familjeakademins avsikt ska beaktas att åtgärden att ge in en ny fullmakt skett på JK:s begäran och att därtill fakturan med bolagets kontonummer och med ett tydligt angivande av bolagets namn ingetts som en handling i förfarandet. Av det nu sagda drog tingsrätten inte någon annan slutsats än att staten i vart fall borde ha förstått att Familjeakademin haft för avsikt att ersätta fullmakten. I denna del beaktades även att den nya fullmakten insändes till tingsrätten genom JK:s försorg.
Staten var därför skyldig att betala förlikningsbelopp om 250 000 kronor till Familjeakademin.
Hovrätten gör motsatt bedömning
Svea hovrätt gör dock den motsatta bedömningen och ogillar Familjeakademins talan.
Det står klart att 2013 års fullmakt inte har återkallats genom att bolaget återtagit eller förstört handlingen. Inte heller den omständigheten att en ny fullmakt utfärdades år 2018 har medfört att den tidigare fullmakten har upphört att gälla. Båda fullmakterna gällde alltså parallellt vid tidpunkten för utbetalningen i december 2018.
Frågan är därför om det har stått klart för advokaten att 2013 års fullmakt inte längre var gällande. Utredningen visar inte att bolagets företrädare i tiden före betalningen har sagt till advokaten att 2013 års fullmakt inte längre fick användas.
Det framgår dock att dagen efter att den nya fullmakten utfärdades så skickade advokaten ett brev jämte förlikningsavtalet och denna fullmakt till JK. Brevet innehöll en anvisning om att betalningen skulle ske till hans klientmedelskonto, vilket talar för att han uppfattade det hela som att hans rätt att ta emot betalning för bolagets räkning inte begränsats. Dessutom har Familjeakademin skickat en faktura på förlikningsbeloppet till JK med angivande av bolagets kontonummer, vilket advokaten fick kännedom om.
Inte bevisat att advokaten inte visste
Advokaten har inte hörts i målet men skriftväxlingen efter betalningen mellan honom och JK talar ”klart och tydligt” för att han ansåg att ha var behörig att ta emot betalningen med stöd av 2013 års fullmakt.
Mot denna bakgrund anser hovrätten att Familjeakademin inte har bevisat att advokaten var medveten om att 2013 års fullmakt inte längre var gällande. Talan ska därför ogillas. (Blendow Lexnova)
