Tidigare bestod polisen av Rikspolisstyrelsen och 21 polismyndigheter. I december 2012 tillsattes en särskild utredare som skulle leda den så kallade Genomförandekommittén och besluta om de åtgärder som krävdes för att ombilda RPS och de 21 polismyndigheterna till en enda sammanhållen myndighet – Polismyndigheten.
Vid den så kallade augustiförhandlingen, en förhandling enligt medbestämmandelagen MBL, som hölls i början av augusti 2014 behandlades en preliminär inplacering av samtliga 28 500 anställda i den nya organisationen.
Krävde 10 miljoner i skadestånd
När Polisförbundet under samma höst insåg att den preliminära inplaceringen var den som skulle gälla slutgiltigt reagerade man kraftigt och till slut vände sig förbundet till Arbetsdomstolen och begärde att staten skulle betala 10 miljoner kronor i allmänt skadestånd.
AD drar nu slutsatsen att staten inte fullgjorde sin förhandlingsskyldighet fullt ut och därför är skadeståndsskyldig. Bland annat har Genomförandekommittén inte lämnat Polisförbundet sådan information och sådant underlag att förbundet har haft möjlighet att lämna synpunkter på inplaceringen på individ- och gruppnivå inför augustiförhandlingen.
Inte heller därefter kom frågor om inplaceringen av arbetstagarna i arbetsgrupper och arbetslag mot bakgrund av de enskilda medarbetarnas kompetens och verksamhetens behov att bli föremål för förhandling enligt MBL.
Förbundet medvållande
Orsaken till att staten brutit mot MBL är enligt AD inte att Genomförandekommittén tagit lätt på arbetstagarinflytandet. Istället har kommittén inte ”säkerställt” att man träffat en överenskommelse med arbetstagarorganisationen OFR/P om hur arbetstagarinflytande skulle anordnas och inte ”tydliggjort” sin uppfattning om att ytterligare förhandlingar på central nivå inte skulle hållas efter augustibeslutet - utom när det gällde förändringar till detta beslut.
Med hänsyn till detta och till att Polisförbundet anses ha varit medvållande jämkas skadeståndet kraftigt – till 200 000 kronor.
För AD framstår det som klart att Polisförbundets felaktiga uppfattning – att förhandlingarna inte skulle äga rum med kommittén utan med nya Polismyndigheten efter att denna bildats – har bidragit till att förbundet inte medverkat till att missförstånd klarats ut.
