Statens förebyggande arbete mot penningtvätt brister.
Det konstaterar Riksrevisionen och riktar kritik mot regeringens svaga styrning.
– Den svaga styrningen innebär att ansvaret i praktiken hamnar hos respektive myndighet, säger Henrik Allansson, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.
Riksrevisionens bedömning är att penningtvättstillsynen är ”otillräcklig” samt att det finns brister i arbetet. Granskningen visar att regeringens styrning är svag, att det inte finns någon samlad strategi för tillsynen samt att det saknas mål för vad tillsynsmyndigheterna bör prestera. Regeringen efterfrågar inte heller någon regelbunden och detaljerad uppföljning av myndigheternas arbete.
– Den svaga styrningen innebär att ansvaret i praktiken hamnar hos respektive myndighet. Men de har endast begränsade möjligheter till samordning och utveckling av systemet för penningtvättstillsyn som helhet. Här behöver regeringen vara tydligare, säger Henrik Allansson, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.
”Systemhotande”
Riksrevisionens granskning visar också att vissa typer av företag har en möjlighet att undkomma sanktioner genom att lägga ned sin verksamhet – för att sedan starta om på nytt. Mot bakgrund av att myndigheterna initierar få tillsynsärenden är det möjligt att driva verksamheten ”mycket länge” innan bolaget riskerar att underställas ny tillsyn.
Riksrevisionen bedömer också att länsstyrelsernas styrning och uppföljning av penningtvättstillsynen är svag, och att Finansinspektionen saknar ett systematiskt arbete för att identifiera företag som bedriver verksamhet utan att ha det tillstånd eller den registrering som krävs.
– Penningtvätt är systemhotande. Det är viktigt att systemet för penningtvättstillsyn samordnas och utvecklas så att det blir mer effektivt, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner i pressmeddelandet.
