Stärkt stöd till brottsoffer

Den fria rörligheten i EU och det ökande resandet medför att personer i allt högre utsträckning blir utsatta för brott i andra medlemsstater än den stat de bor i. I syfte att stärka stödet till dessa brottsoffer har medlemsstaternas justitieministrar nyligen enats om de så kallade rådsslutsatserna.
 
Enligt dessa ska brottsoffer få bra information om sina rättigheter och i möjligaste mån få tillgång till information som rör fallet  på ett språk som han eller hon förstår.
 
– Rådsslutsatserna tar också upp områden där medlemsstaterna behöver utveckla arbetet i framtiden, till exempel förhör med hjälp av videokonferenser så att det är möjligt att delta i videokonferenser efter att man rest hem, säger justitieminister Beatrice Ask, som drivit frågan hårt under Sveriges ordförandeskap i EU.
 
Margareta Bergström är generaldirektör för Brottsoffermyndigheten, BrOM, som har deltagit i arbetet med att ta fram förslaget. Hon menar att även de inhemska brottsoffren stärks genom att frågan tas upp i det internationella samfundet.
 
– Man kan till exempel peka på ambitionen att satsa på information och tolkning för att brottsoffer ska få reell tillgång till rättsväsendet. Att slutsatserna stryker under vikten av empirisk forskning och goda exempel från olika länder medför förbättringar också för svenska brottsoffer på sikt. Det är inte fråga om antingen eller.
 
Sven-Erik Alhem är förbundsordförande för Brottsofferjourernas riksförbund, BOJ, som ”självfallet” ställer upp på rådsslutsatserna. Det ligger helt rätt i tiden att vidga brottsofferperspektivet, säger han.
 
– Inom BOJ har det länge funnits tankar om att förstärka förhållandena för dem som drabbas av brott i ett annat land. Vi befinner oss i en union och det är naturligt att värna stödinsatserna på bästa sätt.
 
Men stödet blir aldrig fulländat – det finns mycket kvar att förbättra, konstaterar Sven-Erik Alhem.
 
– Till exempel bör stödet till anhöriga till personer som dödas genom brott förstärkas väldigt mycket. Likaså utredningskvaliteten för vardagsbrottsligheten.
 
Han poängterar att det aldrig får bli en konkurrenssituation när det gäller stödet till brottsoffer beroende på var ett brott begåtts.
 
Justitieminister Beatrice Ask försäkrar att pengar inte kommer att tas från det nationella brottsofferarbetet för att förverkliga rådslutsatserna. 
 
– Tvärtom, vi ska fortsätta att stärka stödet till brottsoffer nationellt. Vi har tillsatt en utredning för att överväga hur frivillig betalning av skadestånd till brottsoffer kan förenklas. Vi ser även över Stalkningsutredningens förslag om hur skyddet för personer som utsätts för hot eller förföljelse kan förbättras.
 
Margareta Bergström konstaterar att brottsofferfrågan under en längre tid har varit föremål för internationellt samarbete.
 
– Genom lagstiftning har offer för brott tillförsäkrats rättigheter på EU-nivå. Nu handlar det om att genomföra dessa rättigheter fullt ut i hela unionen och stärka stödet som ges i samband med rättsprocessen. 
 
Vilken betydelse rådsslutsatserna till sist får blir naturligtvis beroende av medlemsstaternas och kommissionens fortsatta hållning i frågorna, men ”slutsatserna är en tydlig milstolpe på vägen”, säger BrOM:s generaldirektör.
 
– Inte minst markerar de för nya medlemsstater vilken vikt EU lägger vid att brottsoffer får sina rättigheter och behov tillgodosedda. 

Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se