En man och en kvinna ansökte i maj 2013 om strandskyddsdispens och bygglov för bland annat nybyggnad av enbostadshus, stall, ridhus och ekonomibyggnader på en fastighet i Norrtälje.
Byggnadsnämnden i Norrtälje avslog dock ansökan om strandskyddsdispens – ett beslut som överklagades till Länsstyrelsen i Stockholms län.
”Inga särskilda skäl”
Länsstyrelsen upphävde nämndens beslut om nekad strandskyddsdispens för en ekonomibyggnad men avslog resten av överklagandet.
Kvinnan överklagade till Mark- och miljödomstolen i Nacka som konstaterade att det krävdes strandskyddsdispens för enbostadshus, stall och ridhus. Domstolen ansåg inte att det fanns särskilda skäl att ge dispens bara för att området redan hade tagits i anspråk på ett sätt som gjorde att det saknade betydelse för strandskyddets syften.
Domstolen ansåg inte heller att det fanns några andra skäl för dispens och avslog därmed överklagandet.
Kvinnan överklagade beslutet när det gällde stallet och ridhuset.
Mark- och miljööverdomstolen konstaterar nu att stallet och ridhuset omfattas av undantagsregeln för så kallade areella näringar (enligt 7 kap. 16 § miljöbalken). Undantaget gäller byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål om de behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket eller renskötseln – och om de för sin funktion måste finnas inom strandskyddsområdet.
Undantagsregeln gäller
Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det finns ett sådant funktionellt samband mellan logen, stallet och ridhuset att de bör ligga i nära anslutning till varandra.
Logen finns redan på platsen inom strandskyddsområdet och utrymmet för att hitta en annan plats där loge, stall och ridhus kan placeras i nära anslutning till varandra är enligt domstolen begränsat.
Sammanfattningsvis slår domstolen fast att undantagsregeln i miljöbalken är tillämplig och att strandskyddsdispens inte krävs för nybyggnad av stall och ridhus.
