Den 37-åriga brasilianskan väckte talan vid Nacka tingsrätt mot sin före detta make, en 57-årig man, om att ett äktenskapsförord från 2005 skulle förklaras ogiltigt.
Parterna hade träffats omkring år 2001 via Internet och 2005 flyttade kvinnan till Sverige. Samma år undertecknade de ett äktenskapsförord och gifte sig 2006. Du har nu två gemensamma barn men är sedan 2012 skilda.
Kvinnan menade att exmaken svikligen hade förlett henne att underteckna äktenskapsförordet och att hon inte förstått innebörden av rättshandlingen på grund av att hon på den tiden inte förstod det svenska språket.
Hon menade också att handlingen stred mot tro och heder samt att villkoren var oskäliga. Mannen bestred allt detta och hävdade att de hade varit överens om även innebörden av handlingen.
Tingsrätten lade stor vikt vid att den jurist som hade upprättat äktenskapsförordet – och som idag lider av demens och inte minns att han träffat parterna – hade anteckningar som visade att han hade haft ett möte med dem och att han hade uppgett att han alltid brukar gå igenom just innebörden med sina klienter.
Tingsrätten ansåg att det visserligen fanns omständigheter som tydde på att kvinnan inte visste vad det var hon undertecknade men att hon inte hade styrkt att avtalet skulle anses ogiltigt, varken som helhet eller delvis. Hon förlorade därför rättegången i tingsrätten.
Svea hovrätt konstaterar nu inledningsvis att vissa nya omständigheter som kvinnan åberopat först under sitt slutanförande i hovrätten ska avvisas. Man kommer därefter fram till att kvinnan inte har bevisat att exmaken har lurat henne att tro att handlingen rörde hindersprövningen inför bröllopet.
Hovrätten skriver:
”Under dessa förhållanden har hon haft en skyldighet att förvissa sig om innehållet i äktenskapsförordet, vilket inte kan anses vara oklart i någon del. Av detta följer att X (kvinnans) alternativa omständigheter till grund för sin talan inte heller kan vinna bifall eftersom de bygger på att hon av Y (mannen) bibringades en felaktig uppfattning kring innehållet i äktenskapsförordet, vilket hon alltså inte har kunnat visa.”
Hovrätten fastställer därför tingsrättens dom. Kvinnan ska även betala mannen nära 120 000 kronor i rättegångskostnader.
Foto: Stefan Wahlberg
