En specialenhet vid Rikskrim ska från den 1 september i år ansvara nationellt för korruptionsbrott. Det beslutade regeringen på torsdagen.30 personer ska spana mot och utreda mutbrott, bestickning och relaterade brott.
– Nu förbättrar och effektiviserar vi bekämpningen av korruptionsbrott. Samtidigt skapas förutsättningar för att bygga upp den spetskompetens som krävs för att framgångsrikt bekämpa dessa brott, säger justitieminister Beatrice Ask.
Den nya enheten ska bestå av såväl poliser som specialister inom olika områden, och kommer att arbeta i samverkan med Riksåklagarens särskilda enhet mot korruptionsbrott.
Ny lagstiftning på gång
I mars 2009 tillsatte regeringen den så kallade mutbrottsutredningen, med tidigare justitierådet Bo Svensson som utredare. I betänkandet, som presenterades för snart ett år sedan, föreslogs bland annat en kod med riktlinjer som skulle utgöra en del av näringslivets självreglering och som skulle förvaltas av Institutet Mot Mutor.
– Detta blir av betydelse för företag som behöver veta vad man får göra utan att riskera att fällas för mutbrott, sade institutets ordförande Claes Sandgren i en kommentar.
Utredningen föreslog också att bestämmelserna om mubrott skulle samlas i ett kapitel i brottsbalken, och att en ny bestämmelse om vårdslös finansiering av mutbrott skulle införas.
Utredningen föreslog också att anställningsförhållandet inte längre ska avgöra om det handlar om muta.
– Ansvaret idag åligger bara de som har specifika uppdrag, medan utredningen syftar till en breddning så att det finns ansvar om det finns en otillbörlig påverkan, utan de undantag för vissa uppdragstagare som finns idag, sade Henrik Karlsson till tidningen Journalisten då.
En proposition väntas vara klar i slutet av maj.
