En kriminalvårdare riktade en spark mot en intagen man på häktet.
Även om det är ostridigt att klienten var utåtagerande finns det, enligt personalansvarsnämnden, inget i utredningen som visar att klienten i detta läge var våldsam.
Nu varnas kriminalvårdaren för sitt agerande.
Den intagne mannen hade nyligen kommit tillbaka till häktet efter att ha vistats på en psykiatrisk akutmottagning. Anledningen var att han uppträtt utåtagerande genom att bland annat bita, spotta och kasta urin mot personalen.
Den aktuella dagen skulle kriminalvårdaren, tillsammans med kollegor, vara närvarande när den intagne mannen skulle gå på toaletten.
Under toalettbesöket kunde kriminalvårdaren observera hur klienten betedde sig olämpligt och han bestämde sig, tillsammans med kollegorna, för att använda en sköld i syfte att undvika att få spott på sig när de skulle föra mannen tillbaka till arresten.
Tillsammans med en kollega tog kriminalvårdaren tag i den intagnes armar och förde honom tillbaka till sin cell. På bilder från häktets övervakningskamera kunde samtidigt observeras hur kriminalvårdaren ”bakifrån utdelade en spark” mot den intagne när de befann sig utanför cellen.
Får koncernbolag anlitas för att tillhandahålla visselblåsarfunktion?
Ett vanligt upplägg för privata verksamhetsutövare är att låta moderbolaget hantera samtliga rapporteringskanaler i koncernen. Men är det tillåtet? Inte enligt färska inspektionsmeddelanden från Arbetsmiljöverket – där räknas koncernbolag inte som en sådan extern part som anges i visselblåsardirektivet. Men är kravet egentligen för långtgående? Johan Thörn, Johan Sundberg och Fredrik Eråker analyserar visselblåsarlagens regler om interna rapporteringskanaler och ger sin syn på saken, med avstamp i pågående tillsyn.
Uppgav att den intagne snavat
I ett arbetsrättsligt samtal med sin arbetsgivare har kriminalvårdaren nekat till att han skulle ha sparkat klienten. Enligt honom kan klienten ha ”halkat på en madrass som låg i vägen”.
Han har, i en skriftlig bilaga till samtalet, också understrukit att han inte använt mer våld än situationen krävde.
Hans fackliga företrädare har också anmärkt på att inget samtal med den intagne hållits och att klienten rapporterats för misskötsamhet vid ett stort antal tillfällen under sin korta tid på häktet.
Varnas för sitt agerande
Kriminalvårdens personalansvarsnämnd konstaterar i sitt beslut att övervakningsfilmen ger stöd för att vårdaren utdelat en spark mot den intagne när denne var på väg in i bostadsrummet efter toalettbesöket.
Det går dock, enligt nämnden, inte att dra någon säker slutsats om huruvida sparken träffat eller inte. Dock kan observeras att den intagne agerar på ett sätt som tyder på att han håller på att förlora balansen. Om detta beror på att en spark har träffat honom eller, som vårdaren uppgett, att den intagne snavat på en madrass, är inte klarlagt.
Klientens utåtagerande beteende och de oklara omständigheterna kring sparken till trots anser personalansvarsnämnden att ingen del i utredningen visar att den intagne var våldsam i detta skede.
Kriminalvårdaren hade därför inget skäl att utöva våld. Att denne trots detta utdelat en spark mot den intagne, oaktat om den träffat eller inte, gör att han åsidosatt sina skyldigheter i anställningen.
Han tilldelas därför en varning för sin tjänsteförseelse.
