Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har gjort en uppföljande granskning av hur Polismyndighetens Nationella operativa avdelning Noa (tidigare Rikskriminalen) hanterar personuppgifter i sitt register över spaningsfilmer.
Senast nämnden granskande spaningsfilmerna var år 2012 då man konstaterade en rad brister.
Uppfyller inte lagens krav
Nämnden skriver nu att man i och för sig ”ser positivt på att Polismyndigheten har infört grundläggande upplysningar om ändamålet med behandlingen”.
Men det närmare ändamålet med personuppgiftsbehandlingen behöver enligt nämnden anges ännu tydligare för att uppfylla polisdatalagens krav. I förarbetena anges att det ska vara tydligt för vilken typ av brott eller misstänkt brottslig verksamhet som behandlingen sker.
Måste framgå vem som inte är misstänkt
Nämnden efterfrågade år 2012 även tydliga upplysningar i registret om vilka personer i spaningsfilmerna som inte är misstänkta för brott. Polismyndigheten har efter detta infört en funktion för ”misstankemärkning” i registret men vid inspektionen kunde nämnden konstatera att motstridiga uppgifter om misstanke förekom i drygt en fjärdedel av de granskade ärendena.
Nämnden pekar på att funktionen för misstankemärkning i registret måste tillämpas konsekvent för att ”utgöra ett ändamålsenligt integritetsskydd” för de enskilda som förekommer i registret utan att vara misstänkta för brott.
Utbildning genomfördes inte
Det framgår också att polisen – trots påpekanden – inte har genomfört någon särskild utbildning om behandling av känsliga personuppgifter.
Nämnden framhåller att utbildning och tydliga rutiner för prövningen är viktiga och man är kritisk till att Polismyndigheten ”inte vidtagit åtgärder i något av dessa avseenden”.