Louise Brown, antikorruptionsexpert på Advisense
Regeringen lägger fram ytterligare förslag för att trycka tillbaka den grova kriminaliteten. Fler åtgärder för att ’strypa den kriminella ekonomin’. Budskapet är att tillit är bra men att det nu krävs kraftigt förstärkta kontroller.
Den upptrappade retoriken just dessa dagar kan sannolikt förklaras av flera saker. Nyheten landade tungt att vinsterna från bedrägeribrottslighet ökade med 22 procent till 7,5 miljarder under 2023, enligt en rapport från Polismyndighetens nationella bedrägericentrum i slutet av april.
Någon dag efter Polisens bedrägerisiffror, publicerade Dagens Nyheters den första i en serie artiklar om hur den grova brottsligheten infiltrerar polisen. Nyheten består i att företrädelsevis kvinnliga polisanställda i fler än fem hundra fall sedan 2018 haft intima relationer med grovt kriminella och i samband med det läckt information. Relationerna har etablerats i form av strategisk uppsökande verksamhet, för att få tillgång till kritisk information och skapa positioner på insidan av polismyndigheten. I vissa fall har anställda läckt information mot betalning. Varningssignaler om säkerhetsrisker har funnits men reaktionerna har dröjt.
I uppståndelsen kring polisens skörhet som blottläggs i DNs artiklar är det lätt att tappa bort det större sammanhanget. Den kriminella ekonomin frodas tack vare en rad faktorer som jag skrivit om i tidigare krönikor, och precis som vilken annan business som helst söker skalfördelar. Det är ett självklart intresse att motverka alla former av begränsningar och hot mot fortsatt tillväxt, vilket sker genom att skjuta fram positionerna och skaffa makt med möjlighet att påverka inne i polisens och andra myndigheters organisationer. Vi förbluffas över hur strategiskt och med vilka enkla verktyg (sex, mutor) som kriminella uppenbarligen skapar åtkomst och kan påverka självaste polismyndigheten. Strategisk social manipulation på bred front, som kan jämföras med hur det cirkulerar handböcker i andra delar av världen, och säkert också hos oss, för hur man lyckas med romansbedrägerier.
Vi backar ytterligare ett par dagar före nyheterna om polisinfiltrationen. Franska Le Monde publicerar ett reportage om aktuella frågor i Sverige och väljer titeln ”Sveriges smärtsamma uppvaknande till korruption”. I fokus är utvecklingen från vänskapskorruption på låg nivå till storskaliga förskingringar och organiserad brottslighet. Svenskarna, heter det, som länge velat tro att deras land var ett föredöme för hederlighet, upptäcker nu omfattningen av ett fenomen som de hade underskattat.
Förståelsen ökar nu allt mer kring hur företag används som brottsverktyg och hur uppläggen för penningtvätt ser ut. Men, mer information behövs för att bättre kunna upptäcka olika former av ekonomisk och organiserad brottslighet, identifiera riskprofiler och vem som ligger bakom företag som dränerar och bedrar näringsliv och offentlig sektor.
Under åren har jag hållit otalet utbildningar bland annat på temat bakgrundskontroller. Vilken information som ska hämta in, hur den ska analyseras och förstås i termer av potentiell risk. Ekobrottsmyndighetens (EBM) har tagit fram checklistan ”Vet du vem du gör affärer med”, en utmärkt utgångspunkt för att hämta in väsentlig information i samband med inköp, upphandling, kontroll men också utbetalning av stöd och bidrag. I listan hittar vi några särskilt viktiga delar som handlar om att se om ett företags företrädare är dömda för brott som har betydelse i sammanhanget. Samt, om företrädare har förekommit i oseriösa sammanhang, om det finns ingripande beslut från myndigheter angående annan verksamhet som företrädarna bedrivit.
Själva informationsinhämtningen kan lätt tyckas övermäktig (för att inte tala om utmaningen att i praktiken hantera oegentligheter eller brottsmisstankar som kan uppdagas).
Information om e.g. brotthistorik som EBM rådger behövs för att veta vem man har att göra med finns tillgänglig via söktjänster och rapporter hos ett antal nyhetsbyråer. Alternativet till dessa tjänster är man själva får maila individuella domstolar i Sverige för att en och en begära ut handlingar.
Nu har dock flera domstolar, bland annat Malmö tingsrätt, Skellefteå tingsrätt, Umeå tingsrätt, hovrätten för övre Norrland och förvaltningsrätten i Stockholm, stoppat utlämning av handlingar, eller begränsat vidare publicering av uppgifter ur handlingar, till rättsdatabaser som publicerar domar, med hänvisning till GDPR. Detta drabbar nyhetsbyråer som används dagligdags av journalister för att kunna granska de kriminella gängen. Argumentet i den publika debatten finns också att samma rättsdatabaser självklart kan missbrukas av kriminella. Allt kan missbrukas, men det är inte här fokus borde vara. Det kriminella missbrukar mest för att iscensätta riktade bedrägerier, eller varför inte inbrott som på den gamla goda tiden, är dina, mina och alla andras inkomstuppgifter och tillgångar som finns öppet i den publika domänen. Plus såklart, allt som vi postar på sociala media som kan användas till vår nackdel.
Tillit är bra, men nu krävs kraftigt förstärkta kontroller, säger politikerna. Men att begränsa information till nyhetsbyråernas tjänster spelar bara de kriminella i händerna. På konferensen Penningtvättsdagarna i april, ombads publiken med övervägande bankfolk att räcka upp handen om man inte skulle kunna utföra sina lagkrävda kontroller om söktjänsterna togs bort.
Ni vet svaret. Ska man ‘strypa den kriminella ekonomin’ kan man inte ‘strypa’ tillgången på den information som krävs för att kunna försvara sig. Vapenfri tjänst i all ära, men oddsen att vinna kampen mot brottsligheten kommer öka.
