En sjuksköterska vid SOS Alarm nekade i januari i år en 23-årig man ambulanshämtning. Mannen avled senare samma morgon av en brusten mjälte.
Den avlidne ringde flera gånger under natten och morgonen SOS Alarm, och talade då med en 52-årig sjuksköterska. Han vädjade om hjälp samt om att omedelbart bli hämtad med ambulans. Sjuksköterskan nekade dock mannen ambulanshämtning.
Åklagaren åtalade sjuksköterskan för vållande till annans död och menade att han, med hänsyn till de uppgifter 23-åringen lämnat per telefon, borde ha utgått ifrån att 23-åringen befann sig i alternativt kunde befinna sig en medicinsk nödsituation. Sjuksköterskan borde därför, enligt åklagaren, omgående ha skickat ett så kallat prio 1-larm till ambulansdirigenterna på SOS Alarm om att 23-åringen behövde ambulans.
Sjuksköterskan har hela tiden bestritt straffansvar och förnekat att han underlåtit att följa riktlinjerna för sitt arbete. Han menade att han inte av oaktsamhet orsakat 23-åringens liv samt att hans handlande inte innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag.
Tingsrätten konstaterar att brusten mjälte är ett tillstånd som är livshotande och kräver adekvat och akut sjukhusvård. Till följd av den brustna mjälten fick 23-åringen svårigheter att andas, nedsatt cirkulation samt svimningskänsla, smärta i kroppen och kraftig ångest. Av samtalen med 23-åringen framgår att han knappt kan andas, att han varit sjuk hela veckan, att han svimmar och att han har ont i hela kroppen. Knappt två timmar efter det sista samtalet med 23-åringen hittar en granne honom livlös i hallen.
Tingsrätten, som bland annat uttalar att utredningen visar att sjuksköterskan tidigare visat brist på empati och förståelse i samtal med personer som ringt 112, finner att det utan tvekan ålegat SOS-sjuksköterskan att det redan vid det andra samtalet med 23-åringen skicka en ambulans då det fanns en uppenbar risk för att 23-åringen befann sig i ett livshotande tillstånd som krävde akut sjukvård.
Tingsrätten uttalar vidare att sjuksköterskans underlåtenhet i detta avseende har utgjort ett otillåtet risktagande. Sammantaget finner tingsrätten att underlåtenheten är så klandervärd att den i och för sig utgör straffbar oaktsamhet, särskilt med beaktande av patienters trygghet och förtroende för sjukvården.
Tingsrätten finner dock att sjuksköterskans underlåtenhet inte kan anses ha orsakat 23-åringens död. Detta då tingsrätten anser att döden sannolikt inte hade uteblivit om ambulans hade skickats, varför det saknas orsakssamband mellan mannens död och skickandet av en ambulans. Tingsrätten beaktar bland annat vad en överläkare anfört om den tid det hade tagit att diagnostisera 23-åringen och huruvida operation hade räddat honom samt det faktum att det inte går att säga säkert när mannen avled.
Tingsrätten ogillar därmed åtalet. Rätten är enig.
Bild: Scanpix
