Tingsrätten konstaterade att medlen inte använts enkom för sonens räkning, utan har kommit hela familjen till godo. Genom sitt agerande har föräldrarna, då de helt utan sonens vetskap uppburit handikappersättning och förtidspension för hans räkning och tillägnat sig medeln, allvarligt missbrukat sin ställning som sonens föräldrar. Tingsrätten dömde föräldrarna till tio månaders fängelse för grov förskingring och grovt bedrägeri.
Svea hovrätt gör istället bedömningen att föräldrarna inte anses ha haft en sådan förtroendeställning i förhållande till sonen som förutsätts för ansvar för förskingring. Att de tidigare varit förmyndare för honom förändrar inte denna bedömning. Åtalet för grov förskingring kan därför inte bifallas.
Hovrätten konstaterar vidare att när, som nu är fallet, grovt bedrägeri konkurrerar med de nya bestämmelserna om bidragsbrott, ska den lag som leder till frihet från straff eller lindrigare straff tillämpas. Detta innebär att bestämmelserna om bidragsbrott ska tillämpas i detta fall.
Grunden till åtalet är inte att föräldrarna ska ha förmått Försäkringskassan att bevilja ersättning och utbetalning på felaktiga grunder utan att de, sedan utbetalningarna börjat göras, underlåtit att anmäla att förutsättningarna för rätt till bidrag hade ändrats. Eftersom denna typ av anmälningsskyldighet saknas beträffande den aktuella gärningen kan åtalet som det nu är formulerat inte vinna bifall. Åtalet ogillas i sin helhet, och skadeståndsyrkandena lämnas utan bifall.
Ombud för föräldrarna var advokat Lars Morell och advokat Weine Daniels. Ombud för sonen var advokat Anders Karls.
Johanna Haddäng
