En somalisk familj kom till Sverige från Somalia för cirka 15 år sedan och består idag av föräldrarna, och deras fem döttrar. I maj 2004 var pappan och den äldsta dottern, då 10 år gammal, på ett rutinbesök på BVC. Pappan berättade att de två skulle resa till Afrika för att besöka släktingar under sommaren.
I juni 2004 anmälde BVC att de befarade att flickan hade könsstympats under resan. Socialnämnden påbörjade en utredning och lämnade in en polisanmälan om misstänkt könsstympning i mars 2005. Polisen höll förhör med föräldrarna och hämtade flickan från skolan för att utföra en gynekologisk undersökning.
Undersökningen visade att flickan inte var könsstympad.
Föräldrarna anmälde ärendet till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som i april 2007 väckte talan mot kommunen om att kommunen skulle utge skadestånd på grund kränkning för sex olika diskriminerande handlingar. I en mellandom från juni 2008 förklarade tingsrätten att fyra av de sex handlingarna hade företagits före januari 2005 och därav var preskriberade.
Målet har nu återupptagits och gäller nu enbart polisanmälan. DO har yrkat att föräldrarna ska tillerkännas 100 000 kronor vardera i skadestånd och dottern 150 000 kronor då polisanmälan inte innehöll några sakliga omständigheter utan enbart grundats på det faktum att familjen hade somaliskt ursprung.
DO anförde att bägge föräldrarna varit på ett möte på BVC och där förklarat att resan skulle gå till Kenya och att föräldrarna var emot könsstympning.
Kommunen bestred att det fanns ett orsakssamband mellan familjens etnicitet och polisanmälan.
Tingsrätten delar DO:s uppfattning att det faktum att föräldrarna kommer från Somalia har genomsyrat hela kommunens handläggning av ärendet och finner att DO i vart fall gjort antagligt att familjen diskriminerats på grund av sin etniska tillhörighet. Tingsrätten finner vidare att det underlag som legat till grund för kommunens misstanke betraktas som vagt och att kommunen inte hade beslutat att polisanmäla på ett lika bristfälligt underlag om det varit fråga om etniskt svenska föräldrar som var misstänka för till exempel misshandel.
Tingsrätten finner därför att kommunen diskriminerat föräldrarna och dottern på grund av deras etniska tillhörighet och att den kränkning de utsatts för har varit allvarlig.
Tingsrätten hänvisar till NJA 2007 s. 584 där ett barn utan lagstöd som utsatts för en gynekologisk undersökning tillerkänts skadestånd om 15 000 kronor. Tingsrätten finner att det av DO yrkade skadeståndet får anses ligga långt över de nivåer som tillämpas enligt allmän skadeståndsrätt och förpliktigar kommunen att betala föräldrarna 15 000 kronor vardera och flickan 30 000 kronor i skadestånd.
Veronica Hult
veronica.hult@dagensjuridik.se
