”Som juridikstudent med icke-akademisk bakgrund hade jag ingen aning om vad en notarie är eller gör”
DEBATT/ANALYS – av Anne Svensson, jur.kand Stance Juristbyrå
Fem år efter sin jur kand-examen ser Anne Svensson, regelbunden krönikör i Dagens Juridik, tillbaka på sina studier vid Stockholms universitet. Hon gör det med utgångspunkten att hon själv kommer från en icke-akademisk bakgrund.
Öppet brev till Juridicum vid Stockholms universitet:
Jag gick ut min jur.kand-utbildning hos er år 2006 och inledningsvis vill jag tacka för en bra och grundläggande utbildning med kompetenta och inspirerande lärare.
Som student från en icke-akademisk bakgrund uppskattade jag även Juridicums mångfaldsprojekt – som hade till syfte att öka antalet studenter från just icke-akademiskt bakgrund.
Jag delar uppfattningen att det är en fördel med fler jurister från icke-akademisk bakgrund; för bättre samhällsrepresentation och mångfald. Jag var därför själv aktiv i projektet och deltog i att informera om akademiska studier i högstadieskolor, var mentor åt en yngre elev och jag var även med om att initiera och starta upp studiegrupper för juriststudenterna.
Som student och inte minst som student från en icke-akademisk bakgrund är det dock några punkter som jag har reflekterat över angående min utbildning och som jag gärna delar med mig av för eventuell påverkan av juristutbildningen – inte minst när det gäller anpassning av utbildningen för studenter från en icke-akademiskt bakgrund.
Utbildningens anonyma karaktär
På juristlinjen var det mycket upp till studenterna själva om man skulle komma att arbeta i grupp eller mera individuellt. Min uppfattning är att utbildningen i ganska hög grad gynnas av att studenter arbetar tillsammans.
Det som dock kan inträffa för studenter generellt, men inte minst för studenter från icke-akademisk bakgrund, är att man blir isolerad. Man kanske inte känner lika många sedan tidigare – själv kände jag inte igen någon från mina skolor i förorten och det påverkar eventuellt förmågan att hitta studiekamrater.
Personligen blev jag också mammaledig under början av min utbildning. När jag kom tillbaka till utbildningen så hade de andra hamnat några kurser över mig. Jag var upptagen med barn och jobb och kände plötsligt ingen – det gjorde att jag fick mycket svårt att prioritera att socialisera och hitta studiekamrater.
Jag anser att det vore rimligt att ha mer uppstyrda grupparbeten, om än frivilliga, och att i allt högre grad uppmuntra grupparbeten med studentkamraterna.
Tentaplugg
Min uppfattning är att det finns metoder för att studera inför tentor. Inte minst rör detta att studera tidigare tentor – för att förstå hur jag som student ska tänka, hur tentorna är uppbyggda och vad det är som jag som student förväntas prestera.
Som student från en icke-akademisk bakgrund tog det mig flera terminer att förstå vikten av att studera tidigare tentor. Det kan tyckas konstigt men det var inte särskilt konstigt för mig som inte har någon närmare inblick i hur de akademiska studierna ser ut och fungerar.
Skulle mina egna barn komma att studera på universitet så är det bland det första jag skulle förklara för dem – vikten av att använda andras tidigare tentor vid pluggandet inför egen tenta.
Kanske vore det bra om det redan inledningsvis under utbildningen, utöver den frivilliga studiegrupp som mångfaldsprojektet anordnar, att det skedde en allmän genomgång om studieteknik för juriststudenter.
Notarietjänst
För mig som student från en icke-akademisk bakgrund så var notariebegreppet totalt främmande när jag började på juristlinjen. Jag hade helt enkelt inte haft anledning att bekanta mig med vad en notarie är och gör.
Jag såg alla studenters enorma studiestress och när jag själv blev ensamstående småbarnsmamma och samtidigt arbetade så valde jag lätt att sänka studieprestationskraven.
Jag förstod inte varför ett B skulle vara det samma som att vara underkänd och jag förstod inte varför det enda betyg som egentligen räknades var AB. Ingen introducerade mig i vad notarietjänst var och varför det skulle ha betydelse för mig som jurist.
Jag hade ingen aning om att jag som jurist, för att söka många arbeten, förutsätts ha tingsmeritering. Det är nu mycket möjligt att jag, även om jag förstått vad notarietjänst innebär, ändå hade övervägt att helt prioritera mitt barn och hålla prestationskravet till medel. Men det skulle ändå ha känts bra att åtminstone ha fått möjligheten att välja.
Kanske vore det bra om man någon gång under studietiden – kanske redan i början och gärna någon mer gång under utbildningen – kunde få en introduktion i notarietjänstgöring; vad det är och vad det innebär samt hur man räknar poängen. Då skulle man redan under utbildningen kunna räkna ut och se om man eventuellt skulle försöka prestera lite extra i någon kurs för att försöka få tillräckligt med poäng.
Även om det nästan förutsätts att studenterna ska prestera till max konstant så finns det alltså några av oss som fördelar prioriteringar mellan exempelvis studier, arbete och barn.
Den juridiska metoden
Det är trots allt så att oavsett vilka kurser juriststudenterna läser under utbildningen så är den mest grundläggande enligt min uppfattning själva metodläran.
Det är metoden som i mycket förenar oss jurister och det skulle eventuellt vara bra att ganska tidigt få inblick i och förståelse för hur denna metod fungerar, överskådligt om inte annat – inte minst för oss studenter med en icke-akademisk bakgrund som ofta inte har någon närmare inblick på förhand om hur jurister arbetar.
Som jurist arbetar jag med att identifiera problem/fråga, söka alternativa lösningar/svar och sedan formulera/argumentera kring alternativen. Jag använder mig av rättskälleläran där jag söker alternativa svar i rättskällorna; lag, förarbeten, praxis och doktrin. Detta är enligt mig en något förenklad sammanfattning av metoden men en liten sammanfattning som inte hade skadat mig att få presenterad redan inledningsvis på utbildningen. Som jag minns det kom nu istället metodläran mycket sent, som frivillig specialkurs, i utbildningen.
Kanske kunde man ha en liten allmän kortare introduktion av metodläran redan inledningsvis av utbildningen. För att ge en sammanfattande överblick av det bestående och faktiska verktyg som jurister använder i sitt arbete – metoden.
Fusk
Under min utbildning fick jag ofta höra att juridikstudenter i hög grad fuskar.. Jag kan tänka att det man finner i hög grad beror på vad man letar efter. På juristlinjen var till exempel kontrollerna vid tentor mycket stor. Strikta regler om var jackor och väskor hänger, mycket särplacerade platser, tentavakter som gick runt och av och an.
När jag själv under studietiden arbetade extra som tentavakt på Polishögskolan så var tentaklimatet en aning annorlunda. Polisstudenteran kunde sitta hur nära varandra de ville, ha med sig både väskor och jackor in i salen, vid platserna och inställningen var enligt min uppfattning att ”polisstudenter inte fuskar”.
Vid ett tillfälle hittade jag till exempel en hög med anteckningar under en av studenternas platser efter tentan. När jag gav detta till tentavaktssamordnaren konstaterade hon bara lite lättsamt att detta måste studenten ha glömt, utan minsta tanke på att det skulle kunna ha rört sig om fusk.
En sak angående tentaskrivande på juristlinjen var också att jag fann att man kunde höra att man uppfattade att elever som ”copy-pastat” arbeten hade fuskat. Samtidigt fick jag höra att det i studier före universitet blir allt vanligare att man får lära sig att arbeta på just det sättet; genom att ”copy-pasta”.
Kanske kan det alltså röra sig om missförstånd och man då har en felaktig bild av vad som ska utgöra fusk. Med anleding av att fusk kan få ganska stora konsekvenser så anser jag att det vore bra om man har förståelse för hur elever får lära sig att redovisa prestationer under utbildning innan de kommer till universitet och högskolor.
A-kassa
När jag nu nämner sådant som jag reflekterat över angående mina juriststudier, så kan jag även passa på att nämna att jag gärna hade sett att någon under utbildningen hade informerat mig om vikten av att ansluta sig till a-kassa redan under studietiden. Som det nu blev så stod jag helt utan ersättning någonstans ifrån. Det blev därför ganska akut efter studietiden att hitta mig ett arbete.
Nu skulle det i och för sig kunna tyckas att jag som student skulle ha haft ett stort eget ansvar att själv ta reda på hur saker och ting fungerar. Att jag på universitetet är vuxen och egen individ med eget ansvar. Detta håller jag till viss del med om. Men det är trots allt inte något helt enkelt och självklart att fråga efter och ta reda på information när man inte vet vad man ska fråga efter och inte har någon närstående att fråga eller som informerar eller antyder om vad som kan vara viktigt att fråga efter.
Och samtidigt anser jag att Juridicum trots allt har ett eget intresse av att bistå studenterna med information som kan bidra till att studenterna kan prestera så bra som möjligt under studietiden.
Avslutningsvis vill jag nämna att jag nu inte har gjort närmare efterforskingar över hur det ser ut på juristlinjen idag. Måhända har man utvecklats i enlighet med någon av mina punkter till någon del. Men jag känner att jag för att belysa juristlinjen för studenter med icke-akademisk bakgrund ändå presenterar min uppfattning.
Och det är så klart min uppfattning – kanske delad av många, kanske delad av få?
Med vänliga hälsningar
Anne Svensson, jur.kand Stance Juristbyrå
