Hovrätten anser att socialtjänsten inte har rätt att ställa upp krav om att en person måste lämna drogtester som villkor för att få påbörja sin ungdomstjänst.
Vägran att underkasta sig ett sådant test är därmed förenad med hot om sanktion, vilket socialtjänsten enligt hovrätten saknar stöd i lag för att göra.
En 18-årig man dömdes den 22 mars 2019 för tre fall av ringa narkotikabrott till ungdomstjänst. Eftersom mannen inte inställt sig till socialtjänsten för att lämna drogprover för att visa på drogfrihet, vilket socialtjänsten ställt upp som villkor på att få starta ungdomstjänsten, ansökte åklagaren om undanröjande av ungdomstjänsten för att istället bestämma påföljden till böter.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Medgav bruk av narkotika
Mannen själv medgav att en av anledningarna till att han inte inställt sig till socialtjänsten var just drogtesterna, men också för att han lider av atypisk autism och därmed har svårt att anförtro sig åt personer som han inte känner. Han ville genomföra ungdomstjänsten, men det kändes samtidigt obekvämt på grund av att han skulle vara tvungen att träffa nya människor. Han medgav vidare att han tagit narkotika, men menade att han inte hade något missbruk.
Blekinge tingsrätt konstaterade att drogtest utgör ett kroppsligt ingrepp och att skyddet mot denna typ av ingrepp kan begränsas genom lag. Ett ingrepp anses vidare vara påtvingat om exempelvis den enskildes motstånd bryts genom hot om sanktion.
”Villkor som innebar tvång”
Socialtjänstens villkor för påbörjandet av ungdomstjänsten kunde enligt tingsrätten inte betraktas som något annat än ett villkor som innebar tvång för mannen att underkasta sig ett kroppsligt ingrepp. Tingsrätten konstaterade även att villkoret innebar att förutsättningarna för ungdomstjänst omprövades, samt att det inte fanns något stöd i lag för att ställa upp ett sådant villkor. Kravet på att lämna drogtester för att få påbörja ungdomstjänsten skulle dock inte jämställas med misskötsamhet i form av att vara påverkad av narkotika eller alkohol under själva fullgörandet.
Eftersom misskötsamheten i detta fall bestod av att mannen inte ville lämna drogtest för att påbörja ungdomstjänsten, konstaterade tingsrätten att det inte fanns skäl för att undanröja påföljden.
Tingsrätten avslog därmed ansökan om att undanröja ungdomstjänsten.
Domen överklagades till Hovrätten över Skåne och Blekinge.
Saknas förutsättningar
Hovrätten instämmer i tingsrättens konstateranden gällande villkoren för genomförandet av ungdomstjänsten, samt att drogtesterna är att anse som påtvingade kroppsliga ingrepp på grund av hot om sanktion för vilka socialtjänsten saknar lagstöd att påföra.
Hovrätten instämmer därför även i tingsrättens bedömning att det saknas förutsättningar för att undanröja ungdomstjänsten på grund av misskötsamhet, eftersom mannens vägran att lämna drogtester inte utgör en misskötsamhetsgrund.
Undanröjer ungdomstjänsten
Hovrätten anser däremot att det finns anledning att undanröja ungdomstjänsten och istället döma mannen till böter, eftersom mannen varit ambivalent gällande huruvida han samtycker till att genomföra ungdomstjänsten eller inte. Även om samtycke inte längre är ett krav för att döma ut ungdomstjänst, anser hovrätten att det bristande samtycket i kombination med det faktum att det gått så pass lång tid sedan ungdomstjänsten dömdes ut, innebär en risk för att den inte kommer att fullgöras inom skälig tid.
Hovrätten undanröjer därmed ungdomstjänsten och dömer mannen till 60 dagsböter om 50 kronor. (Blendow Lexnova)
