Mannen avled 2010 och efterlämnade en hustru och två så kallade särkullbarn – alltså barn från ett tidigare förhållande.
Enligt bouppteckningen var mannens alla tillgångar så kallat giftorättsgods och värderades till knappt 5 miljoner kronor. Av boupptäckningen framgår även att barnen – två döttrar gjorde anspråk på sina laglotter.
Döttrarna vände sig till Nyköpings tingsrätt och begärde bland annat att hela värdet av en fastighet som var taxerad till över 25 miljoner kronor skulle läggas till kvarlåtenskapen och räknas in i deras arvslotter.
Fastigheten hade tillfallit hustrun genom en bodelning inom äktenskapet som skedde 2007 när mannen var 91 år gammal och döttrarna ansåg att mannen genom bodelningen hade eftergivit sin rätt jämfört med vad som annars gäller vid bodelning.
Hustrun bestred dock yrkandet.
Tingsrätten konstaterade att hustrun genom bodelningen hade tillskiftats merparten av makarnas giftorättsgods.
Domstolen slog också fast att den del som översteg det som hustrun skulle ha rätt till enligt reglerna om bodelning – med hänsyn till den kraftiga snedfördelningen samt omständigheterna i övrigt – borde anses vara en gåva från mannen som till syftet var att jämställa med ett testamente.
På grund av detta skulle värdet av fastigheten, till den del det översteg vad hustrun hade rätt till i bodelning, läggas till mannens kvarlåtenskap när döttrarnas laglotter beräknades.
Bland annat eftersom hustrun hade haft giftorättsanspråk i fastigheten biföll dock tingsrätten döttranas krav endast delvis och fastställde att 39 procent av värdet skulle läggas till kvarlåtenskapen.
Döttrarna överklagade till Svea hovrätt – som nu fastställer tingsrättens dom.
Foto: TT
