Den 39-årige mannen från Uzbekistan påstår att han riskerar ett långvarigt fängelsestraff i hemlandet för spridande av regimkritiskt material. 39-åringen anför att han arbetat som lärare på en skola och talat på ett samhällskritiskt sätt om regimen med sina elever. Polisen i Uzbekistan hade på grund av detta utfört en husrannsakan i mannens hem och där funnit flygblad med regimkritiskt innehåll. Efter husrannsakan hade mannen förts till polisstationen för förhör. Förhörsledaren hade förklarat att mannen stod åtalad för spridande av regimkritiskt material. Förhörsledaren hade dock lämnat rummet varpå 39-åringen hade passat på att smita från rummet. En vakt hade släppt förbi honom då han sagt att han skulle till åklagaren. Mannen hade då lämnat polisstationen och sedan fått hjälp av en bekant att ta sig över gränsen till Kazakstan.
Migrationsverket konstaterade att mannen inte hade några handlingar till stöd för sina uppgifter. Utifrån vad som var känt om förhållandena i Uzbekistan framstod dessutom uppgifterna om hur mannen lämnade polisstationen som osannolika. Migrationsverket ansåg att det var märkligt att en person som tagits i förvar hos polismyndigheten utan problem kunnat lämna byggnaden utan att någon märkt det. Trovärdighetsbristerna i mannens berättelse var avgörande för att Migrationsverket inte betraktade mannen som flykting eller skyddsbehövande i övrigt.
Migrationsdomstolen finner i likhet med Migrationsverket att mannens uppgifter om hur han har tagit sig ut från polisstationen är osannolika. Bristerna i trovärdigheten förstärks av att han endast kunnat uppvisa kopior av sidor ur sitt pass. Migrationsdomstolen avslår överklagandet.
Källa: Blendow Lexnova
