Enligt regelverket, som började gälla den 1 januari förra året, ska nyanlända behandlas mer som andra arbetssökande och delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program kallat etableringsprogrammet.
Det nya regelverket innebär också att en utbildningsplikt för nyanlända infördes.
Syftet med regelverket är att effektivisera Arbetsförmedlingens arbete, och underlätta nyanländas etablering i arbetslivet och samhällslivet.
Effekterna på Arbetsförmedlingens arbete hittills små
Statskontorets granskning visar att det nya regelverket hittills inte haft någon större effekt på Arbetsförmedlingens möjligheter att arbeta mer effektivt och erbjuda individanpassade insatser.
Enligt Statskontoret kan de önskade effekterna dock uppnås på sikt, men det kräver att Arbetsförmedlingen bland annat förbättrar sitt it-stöd.
Svårighet att genomföra etableringsprogrammet
Gällande etableringsprogrammet, som innebär att de nyanlända förväntas ta ett större ansvar än tidigare för att själva driva sin etableringsprocess framåt, påpekar Statskontoret att det finns en risk för att det kan vara svårt för dem att ta det ansvaret om de exempelvis inte förstår informationen om vad som gäller.
Ett ökat fokus på arbetsförmedling kan enligt Statskontoret även få till följd att målet om etablering i samhällslivet kommer i skymundan.
Liten effekt för utbildningsplikten
Enligt Statskontoret har utbildningsplikten som infördes i det nya regelverket endast haft en liten effekt på nyanländas deltagande i utbildning.
En sannolik förklaring är enligt Statskontoret att Arbetsförmedlingen är beroende av att kommunerna kan anpassa sitt utbildningsutbud till personer som har kort utbildning och begränsade kunskaper i svenska.
Denna anpassning tar tid och försvåras av bland annat lärarbrist.
Tillämpningssvårigheter
En annan förklaring är enligt Statskontoret att det har tagit tid för Arbetsförmedlingen att komma fram till hur utbildningsplikten ska tillämpas.
Den tolkning som Arbetsförmedlingen landat i, att alla typer av arbeten går före utbildning, bedömer Statskontoret kunna leda till att utbildningsplikten inte blir någon tydlig utbildningssatsning.
– Regeringen behöver förtydliga syftet med utbildningsplikten om den ska bli ett verktyg för att stärka de nyanländas långsiktiga etablering. Det behöver också bli tydligare hur Arbetsförmedlingen ska stödja de nyanlända i etableringsprocessen, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
