– Det ska heller inte vara ett stort misslyckande om man inte får arbetet. Man ska göra sig tillgänglig och visa att man vill, säger utredaren och lagmannen Gudrun Antemar i Veckans Juridik.
I sin utredning ”Rekrytering av framtidens domare” föreslår hon att kvalificerade och erfarna jurister med yrkesbakgrund utanför domstol ska få möjlighet att domarmeritera sig och att domarutbildningen för yngre jurister utökas. Men hon vill också ändra på attityden till att söka domartjänster.
– Bara det faktum att man själv har sökt ska vara en merit. Så skulle jag vilja ha det. Många ska vilja söka.
Inte hemligt
I utredningen har man också kommit fram till att öppenheten om vem som har sökt tjänsten är viktigare än enskilda juristers behov av att få vara anonyma.
– Kraven på transparens ökar hela tiden i samhället och vi har haft svårt att hitta en klok lösning som begränsar medborgarnas insyn i tillsättningsförfarandet.
Men hon pekar också på kulturen i branschen där man ”skvallar om varandra” vilket gör att man avhåller kollegor från att söka utlysta tjänster.
– Det finns dock goda exempel på till exempel Åklagarmyndigheten där man helt enkelt sa ifrån att man skulle sluta skvallra.
Många avstår
Anne Ramberg, generalsekreterare för Advokatsamfundet, pekar på att detta är ett bekymmer bland advokater.
– De arbetar i en konkurrensutsatt verksamhet och det är nog många som avstår från att söka just på grund av utebliven sekretess, säger hon.
Anna Dyhre som är jurist och expert inom employer branding instämmer i att om man får många fler sökande och får en kultur där ansökan är meriterande i sig själv, då tar man bort stigmat.
– Är det bara två eller tre som söker vill man inte stå där och vara den som inte får jobbet och det kan göra att du också avstår från att söka nästa gång.
