En skyddsvakt kände sig hotad av en drönare som såg ut att bära en handgranat.
En granne berättar hur hon och den fotograf som styrde drönaren blivit hotade av skyddsvakten med ett gevär.
Enligt tingsrätten är det dock inte visat att skyddsvakten hotat paret med geväret.
Domen överklagades till hovrättens om konstaterar: Tingsrätten har ”gjort en undermålig bevisvärdering”.
En skyddsvakt berättar hur han befann sig på sin tomt och murade en odlingslåda när hans sambo kommer till honom och säger att hon blivit förföljd av en drönare. Han såg drönaren rakt ovanför dem och att det såg ut som att en handgranat satt på drönaren.
Han blev rädd för sitt och sin sambos liv eftersom det varit sprängningar i området förut. Han är skyddsvakt och jägare och hans sambo har arbetat i säkerhetsbranschen i 30 år och har blivit hotad tidigare.
Hotfull
Skyddsvaktens granne berättar i förhör att hon stod på sin parkering tillsammans med en fotograf som flög med en drönare för att fotografera hennes hus inför en försäljning.
Plötsligt kommer hennes granne, skyddsvakten, ut från sitt hus med ett gevär i handen och gick militäriskt mot dem. ”Han såg fruktansvärt hotfull ut” och ställde sig vid kanten till sin parkering.
”Han hade sin högra hand på geväret med fingret på avtryckaren och den andra handen längre fram på geväret. Gevärspipan riktades snett nedåt”, berättar grannen.
Skyddsvakten skrek och hade ett aggressivt röstläge mot både fotografen och grannen. Därefter lade skyddsvakten in geväret i sin bil. Sedan gick han mot fotografens bil och tittade in i den. Därefter gick han tillbaka till grannen och fotografen och fortsatte att skrika, men utan geväret.
Skyddsvakten har å sin sida vidare berättat att han tömde hagelgeväret på patroner när han hämtade det.
”När han kom till andra sidan såg han en drönare som flög ovanför gränsen till hans fastighet. Han mötte en okänd kvinna. Han riktade geväret nedåt och höll upp en hand för att visa att han inte var farlig. Han såg då att det blixtrade till från drönaren. Han tänkte att drönaren förmodligen fotograferade för en försäljning”, ska han ha uppgett.
Tingsrättens bedömning
Han slängde då in geväret i sin bil. Därefter ska han ha gått mot grannen och fotografen och frågat fotografen om det var han som flög drönaren och sa till honom att sluta flyga med drönaren över hans hus och att han skulle radera bilderna.
Enligt skyddsvakten har han pratat högt och tydligt men inte varit aggressiv. Han gick sedan tillbaka till sin bil och hämtade geväret och låste in det i ett vapenskåp.
Tingsrätten skriver att en första förutsättning för att åtalet ska kunna bifallas är att grannen har varit närvarande när skyddsvakten kom ut med geväret och att han skrikit eller rutit i riktning mot henne.
I den delen har grannen berättat att hon stod bredvid fotografen när skyddsvakten med geväret i händerna skrek till honom att han skulle skjuta ner drönaren. Detta får dock inte stöd av fotografens berättelse.
Fotografen har i stället under ed berättat att det var grannen som berättade för honom att en granne hade viftat med ett gevär, men att skyddsvakten inte höll i något gevär när han sa till fotografen att sluta fotografera.
Vid en sammantagen bedömning av den bevisning som åklagaren har lagt fram och med det stränga beviskrav som ska tillämpas i brottmål anser tingsrätten inte att utredningen är tillräcklig för att det ska anses styrkt att skyddsvakten har rutit eller skrikit i riktning mot sin granne samtidigt som han höll ett gevär i händerna. Skyddsvakten ska alltså inte dömas för vare sig olaga hot eller ofredande.
Överklagat till svea hovrätt
Åklagaren har snabbt efter domen överklagat den till Svea hovrätt. Åklagaren yrkar att hovrätten, med ändring av tingsrättens dom i skulddelen dömer skyddsvakten för olaga hot eller i vart fall för ofredande till villkorlig dom och dagsböter i första hand och dagsböter för det fall hovrätten bifaller andrahandsyrkandet.
Åklagaren menar att tingsrätten har ”gjort en undermålig bevisvärdering i detta mål och därmed kommit till ett helt felaktigt domslut”.
Åklagaren hänvisar till att tingsrätten bland annat har helt underlåtit att redovisa i sina domskäl att skyddsvakten farit med osanning i inledande förhör då han helt förnekade att han burit på ett vapen aktuell dag och hänvisade att grannen (målsäganden) uppsåtligen beljugit honom.
”Hans senare version och uppgifter stöds inte av några objektiva fakta i målet. Tvärtom de motbevisas av vittnesmålen. Dels motbevisas påståendet om att han inte skulle burit vapen när han skrek på mäklaren och mot målsägandens fastighet av vad vittnet (en annan granne) reds anm.) berättat och dels motbevisas versionen om att han på grund av rädsla för att drönaren haft en handgranat hängande på undersidan av vad vittnet (fotografen reds anm.) uppgett”.
Enligt åklagaren är hans påstående om varför han tar med sig vapnet en tydlig efterhandskonstruktion.
Enligt åklagaren har skyddsvakten farit med osanning såväl vid det första förhöret som vid det andra polisförhöret vilket sedan återberättat vid tingsrätten.
Avslutningsvis motbevisas hans uppgifter om att målsäganden skulle ha skrikit att hon skulle sätta dit honom av vad den andra grannen uppgett. Enligt åklagaren bör hovrätten helt kunna bortse från skyddsvaktens uppgifter då ”hans tillförlitlighet är synnerligen låg”.
Åklagaren menar att fotografen inte sett något vapen då ”han inte vill bli inblandad i denna process, vilket jag anser märktes tydligt i hans vittnesmål och det framkommer även i polisförhör”, men också att han höll sina ögon på en skärm eftersom han körde drönaren vid detta tillfälle.
Åklagaren pekar även på att gärningen är att bedömas som allvarlig och att detta även har speglats i polisens agerande efter larmsamtalet då man skickat insatsstyrkan och piketpolis till platsen.
