Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Skatteverket kommer ödsla viktig tid på seriösa upplägg”

Nyheter
Publicerad: 2020-03-13 11:59
Pärmar
Foto: TT

Lagförslaget om informationsplikt för skatterådgivare kommer att tvinga Skatteverket att ödsla viktig tid på att granska seriösa rådgivares förslag medan ”illojala” skattearrangemang sannolikt inte ens kommer att anmälas.
Det säger en av Sveriges främsta skattejurister, Börje Leidhammar, som i veckan höll ett heldagsseminarium på temat vid BG Institute.

Advokaten och adjungerade professorn Börje Leidhammar är själv före detta processchef vid Skatteverket och sitter med i regeringens utredning om informationsskyldighet för skatterådgivare – en utredning och ett förslag som har väckt starka känslor i branschen. Varför?

– Det rimmar illa med rådgivares klientlojalitet och skyldighet att beakta sekretess gentemot klienten. Rådgivarens oberoende riskeras och han eller hon blir ”angivare”, säger Börje Leidhammar.

Advokaten och adjungerade professorn Börje Leidhammar

Lagförslaget syftar till att bekämpa skatteflykt, skattefusk och skatteundandragande. Skatterådgivare måste därför, enligt lagförslaget, rapportera planer för en affär eller transaktion i förväg till Skatteverket. Rapporteringsskyldigheten gäller alla som på olika sätt arbetar med ”skatteupplägg”.

Hur ser sanktionerna ut för de rådgivare som inte följer lagen?

– Sanktionerna är stränga och kan uppgå till hundratusentals kronor.

Hur definieras ”skatteupplägg”, ”skatteflykt” och andra begrepp som förekommer i sammanhanget?

– Skillnader görs inte mellan skatteplanering, skatteupplägg, skatteflykt, skattebrott eller andra åtgärder som avses bli träffade av lagstiftningen. De definitioner som finns är allmänt hållna och medför inte förtydliganden i förhållande till gällande rätt.

Hur väl avgränsad och tydlig är informationsplikten när det gäller vad som ska rapporteras till Skatteverket?

– Den är inte väl avgränsad och medför därför bristande förutsebarhet vilket är allvarligt med hänsyn till bland annat den höga sanktionsavgifter som är föreslagna. Leder till omotiverat höga administrativa kostnader för rådgivare och deras företag.

Hur kommer Skatteverket, rent praktiskt, att bedöma de inkomna ”uppläggen” och ge respons?

– Syftet är att Skatteverket tidigare än idag ska ge besked om tillåtligheten av planerade arrangemang. Hur responsen ska gå till är inte klarlagt och det är rimligt att ett informationsutbyte sker i samråd mellan rådgivare och användare å ena sidan och Skatteverket å andra sidan.

Hur långt kommer Sverige att gå i sin lagstiftning i förhållande till andra länder?

– Förslaget är anpassat till EU:s direktiv – DAC 6 – som gäller gränsöverskridande transaktioner. Nationella transaktioner ligger tills vidare utanför Regeringens förslag.

Och hur kan det se ut i framtiden?

– Sedan förslaget om gränsöverskridande transaktioner genomförts den 1 juli 2020 kommer sannolikt förslag senare om nationella transaktioner.

Hur effektivt kommer systemet att bli som kontrollverktyg för staten?

– Dessvärre inte särskilt effektivt eftersom det dels leder till ett omfattande och onödigt merarbete av seriösa rådgivare, dels för att illojala arrangemang som rådgivare och användare kan vilja använda sig av sannolikt ändå inte kommer att rapporteras in till Skatteverket.  

Hur ser det ut när det gäller sekretessen för de rapporterade ”uppläggen”?

– Sekretessen hos Skatteverket är absolut vid handläggningen av ett ärende där om rapporteringsskyldighet. Sekretessen gentemot rådgivarens klient är emellertid bruten.

Vilken rätt och vilka möjligheter kommer Skatteverket ha att agera rättsligt på rapporterade ”upplägg”?

– Föreslå ny lagstiftning, Rättslig Vägledning och ingripa mot arrangemanget vid kommande utredningar och beslut.

Hur fungerar informationsplikten i de länder som redan har infört systemet?

– Med hänsyn till att informationsskyldigheten i Sverige till Skatteverket redan är mycket omfattande i jämförelse till exempel med Storbritannien, är en jämförelse svår att göra. Några påtagliga nackdelar med utländska rättssystem har dock inte uppmärksammats av utredningen som ligger till grund för lagförslagen.

– Dessutom har vi i Sverige ett väl utbyggt system med förhandsbesked, skatteflyktslagen, prissättningsbesked, dokumentationsskyldighet mm.

Seminariet ”Informationsskyldighet för skatterådgivare” hölls vid BG Institute.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.