Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Skatteverket har advokatbyråerna på kornet – det kan kanske få advokater att ta betalt för sina byråer”

Debatt
Publicerad: 2012-11-13 13:05
Advokat Dan Person

DEBATT – av Dan Person, advokat och före detta delägare och managing partner på Magnusson advokatbyrå

 

För snart ett år sedan publicerades ett antal artiklar om att Skatteverket stod i begrepp att granska revisionsbyråernas försäljningar av aktier till anställda i det egna bolaget i samband med att anställda görs till delägare i verksamheten.

Enligt artiklarna misstänker Skatteverket att aktier säljs till underpris och att detta i så fall skall ses som en löneförmån för vilken den anställde skall betala skatt och företaget betala arbetsgivaravgifter. Om Skatteverkets misstankar skulle visa sig vara riktiga kan det röra sig om hundratals miljoner kronor i undandragna skatter och avgifter enligt artiklarna.

Revisionsbyråernas motargument i artiklarna var att det inte finns en marknad för aktier i revisionsbyråer och att försäljningen till anställda, även om priset är lågt (oftast det nominella beloppet eller motsvarande bolagets bokförda substans) sker till ett rimligt pris. Priset är vad den begränsade marknaden är beredd att betala och således inte ett underpris eftersom det inte går att finna en köpare som skulle vara beredd att bjuda över.

Mot detta argument anför Tomas Algotsson, enhetschef på Skatteverkets rättsavdelning, att aktierna ändå kan sägas ha ett värde i det att aktieinnehavet medför en rätt till utdelning på vilken det i många verksamheter utgår en lägre skatt än på lön enligt de så kallade 3:12-reglerna.

Om jag får tolka hans uttalanden så menar Tomas Algotsson att denna lägre beskattning måste ha ett värde för den anställde och att den anställde således borde vara beredd att betala något för denna förmån. Genom att – trots denna fördel – ändå inte ta betalt för aktierna, beviljar byrån den anställde en förtäckt löneförmån när den anställde beviljas delägar- och aktieägarskap i byrån.

Skatteverket menar genom Tomas Algotsson att samma principiella resonemang kan appliceras på andra former av konsultverksamhet inklusive advokatbyråer (nya besked från Skatteverket om detta väntas inom kort).

Om Skatteverket skulle vinna gehör för sin inställning innebär detta att advokater måste se över sina rutiner för beviljande av delägarskap i den mån man inte vill riskera oförmånliga skattekonsekvenser.

En försäljning av aktier till nya delägare i advokatbyråer sker normalt till nominellt värde och det görs inte ens något försök att fastställa värdet på företaget. Det finns ju ingen marknad och en försäljning till det nominella beloppet har blivit en sedvana och är vad biträdande jurister förväntar sig i samband med delägarskap.

Eftersom det i princip inte finns några andra spekulanter på andelar i en advokatverksamhet än de jurister som görs till delägare, innebär överföringen av aktier till den anställde knappast någon förmån så länge som den anställdes prestationer motiverar ett delägarskap och alternativet till ett uteblivet ägande hade varit att den anställde hade lämnat byrån.

Att påstå att advokatbyråer ger bort andelar i bolaget utan anledning torde vara svårt och dessutom lätt att motbevisa. Det är ju bara att fråga nytillträdda delägare om de hade accepterat att fortsätta som biträdande jurister i byrån.

Svaret bli väl förmodligen ”nej” (ett ”ja” innebär antingen att delägarskapet på den byrån innebär en nackdel i förhållande till en anställning och då hade väl den biträdande juristen tackat ”nej” eller så har överlåtelsen verkligen betingats av skatteskäl). Skatteverket kan ju knappast kräva att advokatbyråerna skulle ha tagit så bra betalt vid inträde i delägarkretsen att ingen hade trätt in.

Annorlunda kan det ju dock bli i framtiden. Om Skatteverket får rätt i sin uppfattning att ett delägarskap i princip innebär en sådan fördel att aktierna måste ha ett värde, så måste ju alla byråer i fortsättningen ta betalt i förhållande till den förmån det innebär att bli delägare.

Eftersom alla måste göra det finns inga alternativ för biträdande jurister som är missnöjda med att behöva betala för sitt inträde. Vill man bli delägare måsta man vara beredd att diskutera ett pris och det är vid denna förhandling som ett riktigt och av Skatteverket accepterat värde på aktierna kommer att utkristalliseras.

Ett rimligt antagande är att Skatteverket inte kommer att försöka beskatta advokatbyråer för försäljningar av aktier som redan ägt rum. Som sagt – Skatteverket kan ju knappast kräva att byrån vid tidigare inträden skulle ha tagit så bra betalt att några nya delägarinträden inte hade kommit till stånd.

Återigen, det är ju bara att fråga nytillträdda delägare om de hade varit beredda att betala något för sina aktier. Svaret är ju sannolikt ”nej” och eftersom det inte har funnits andra spekulanter har byråernas tidigare försäljningar inte skett till underpris.

För framtiden är dock ”risken” att byråer måste börja ta betalt av nya delägare och detta kanske är just vad branschen behöver. En diskussion om värdet av att bli delägare i respektive advokatbyrå kanske kan hjälpa advokater att förstå byråns värde och att ta betalt för det. Om det inte finns något värde kommer ju detta att visa sig vid en förhandling. Delägaraspiranten kan med fog säga att han eller hon lika gärna kan starta en egen verksamhet och priset på delägarskapet måste då sättas mycket lågt om vederbörande skall stanna på byrån.

Om det däremot finns ett värde i varumärket, kunskapshanteringssystem, befintliga klientrelationer etc – alltså ”goodwill” – kommer den anställde advokaten inte att klara sig lika bra utanför byrån och då är han eller hon beredd att betala för att stanna.

Betalningen är en investering som ger den nytillträdda delägaren större intjäningsmöjligheter och möjlighet att i framtiden sälja aktierna till en ny generation samtidigt som den ger befintliga delägare ersättning för deras insatser med att bygga upp byrån som företag.

Om den nya generationens delägare sedan lyckas bygga vidare på byråns goodwill kan de räkna med en värdestegring på sina aktier. På så sätt skulle alla ägare få sin beskärda del av ackumulerad goodwill när den ”sipprar” ut istället för att låsas inne för evigt eller till dess en sista kull delägare på något sätt ”cashar in” vad generationer har byggt upp (jämför vad som hände i investeringsbankerna med Goldman Sachs i spetsen).

Det skulle vara lättare för delägare (framförallt äldre) att acceptera långsiktiga investeringar och mindre tungrott att driva verksamheten som ett normalt företag med allt vad det innebär i form av satsningar på effektiv administration, utnyttjande av byråns humankapital (inklusive utveckling av nya potentiella delägare), profilbyggande och marknadsstrategier.

Skatteverket kanske har satt fingret där advokaterna själva borde ha satt det för länge sedan…

 

 

Advokat Dan Person är författare till boken ”Att driva advokatverksamhet (… eller hur man driver advokater)” 

 

Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se

Dela sidan:
Skriv ut: