Högsta domstolen har i dag tagit beslutet att Skatteverket ska stå för rättegångskostnaderna efter att Kronofogden felaktigt utmätt en kvinnas bil för en annan persons skulder.
En fembarnsmamma drogs in i en rättsprocess mot staten när Kronofogden felaktigt utmätte hennes bil för en annan persons skulder. Trots att hon vann mot staten i domstol ville Skatteverket, som företrädde staten, inte ersätta hennes rättegångskostnader. Idag slog Högsta domstolen fast att fembarnsmamman har rätt till ersättning för sina kostnader med stöd av grundlagen.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Stärker den enskildas rätt till att anlita jurist
Enligt Centrum för Rättvisa, som drivit processen, stärker den vägledande domen, som fått namnet ”Bilen i Borås”, enskildas möjligheter att anlita jurister för att försvara sig mot felaktiga myndighetsbeslut i domstol.
– Det här är en principiellt mycket viktig dom som stärker enskildas tillgång till rättvisa. Högsta domstolen inskärper att grundlagens bestämmelse om rätten till rättvis rättegång ger enskilda rätt att anlita jurist och få ersättning för befogade kostnader när de försvarar sig mot felaktiga myndighetsbeslut. Det är bra att Högsta domstolen underkände Skatteverkets försök att undergräva denna rättighet, säger Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för fembarnsmamman i Högsta domstolen tillsammans med juristen Emilia Palm.
Kronofogden godtog inte kvinnans uppgifter
Det var i februari 2019 som Kronofogden beslutade att utmäta fembarnsmammans bil för en annan persons skulder till bland annat staten. Fembarnsmamman skrev ett överklagande på egen hand och bifogade en kopia på köpekontraktet till bilen. Men Kronofogden godtog inte hennes uppgifter och gick vidare med sina planer på att sälja bilen på exekutiv auktion.
Fembarnsmamman anlitade därför en jurist som hjälpte henne att ta fram mer bevisning och överklaga till domstol. Med hjälp av juristen lyckades hon bevisa sitt ägarskap till bilen och stoppa försäljningen. Fembarnsmamman vann därför målet mot staten i domstolen. Trots det vägrade Skatteverket – som förde statens talan i domstolen – att betala hennes rättegångskostnader.
Skatteverket ansåg att det var onödigt tt anlita jurist
Skatteverket påstod att det var onödigt av fembarnsmamman att anlita en jurist, trots att det överklagande och den bevisning som hon tog fram på egen hand inte godtogs av Kronofogden.
”Skatteverket menade alltså att hon borde ha drivit rättsprocessen mot staten på egen hand utan juridisk hjälp, trots att hon inte har någon juridisk utbildning”, skriver Centrum för rättvisa.
Tingsrätten gick på Skatteverkets linje men hovrätten kom fram till att fembarnskmamman hade rätt att få ersättning för sina kostnader. Skatteverket tog därefter fallet till Högsta domstolen och begärde där att staten skulle slippa att betala.
HD: inte onödigt
Högsta domstolen underkände dock Skatteverkets argument och inskärpte att grundlagens bestämmelse om rätten till rättvis rättegång ger enskilda rätt att anlita jurist och få ersättning för detta när de försvarar sig mot felaktiga myndighetsbeslut. Högsta domstolen ansåg, tvärtemot vad Skatteverket påstod, att det inte var onödigt av fembarnsmamman att anlita en jurist. Detta särskilt mot bakgrund av att hon själv försökt överklaga beslutet på egen hand utan att myndigheterna ändrade sig.
– Det är bra att Högsta domstolen står upp för enskildas grundlagsskyddade rätt till en rättvis rättegång. Självklart ska Xxx Xxx (Fembarnsmamman reds. anm.) och andra kunna försvara sig. Enskildas möjligheter att i praktiken tillvarata sina rättigheter får inte bli en plånboksfråga, avslutar Alexandra Loyd.
