Förvaltningsrätten konstaterade att de aktuella skulderna hade uppkommit vid Landstingshusets förvärv av aktier i landstingsbolag från landstinget.
Skulderna gällde därmed förvärv av delägarrätter inom samma så kallade intressegemenskap vilket enligt huvudregeln i inkomstskattelagen inte är avdragsgilla.
Landstingshuset gjorde dock gällande att undantagsregeln i samma lag – den så kallade ”ventilen” – var tillämplig.
Med ”huvudsakligen” avses 75 procent
Förvaltningsrätten konstaterade att det enligt ”ventilen” krävdes att både förvärvet och den skuld som låg till grund för ränteutgiften hade varit huvudsakligen affärsmässigt motiverade.
Förvaltningsrätten kom dock fram till att det enligt förarbetena framgick att termen ”huvudsakligen” avser 75 procent eller mer.
Förvaltningsrätten hänvisade även till ett tidigare avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen, där det klargjorts att ”ventilen” kan tillämpas om det interna förvärvet föregåtts av ett externt förvärv och det efterföljande interna förvärvet tidsmässigt och i övrigt framstår som endast ett led i att foga in det nya företaget i intressegemenskapen.
Förvaltningsrätten konstaterade att så inte var fallet och att utrymmet för att tillämpa ”ventilen” därmed var mycket begränsat.
Ingen frivillig rättelse
Sammanfattningsvis ansåg förvaltningsrätten att landstinget istället hade kunnat lämna aktierna som tillskott och att förvärvet och skulderna inte hade varit huvudsakligen affärsmässigt motiverade.
Förvaltningsrätten slog också fast att förutsättningarna för att påföra skattetillägg var uppfyllda.
Överklagandena avslogs därför.
Landstingshuset överklagade till Kammarrätten i Stockholm som nyligen instämde i förvaltningsrättens bedömning. Kammarrätten konstaterar bland annat, i likhet med förvaltningsrätten, att Landstingshuset inte kan anses ha gjort en frivillig rättelse och att skattettillägg ska betalas.
Överklagandet avslås därför.
