Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Skattereglerna för utländska experter kan få svenska skattebetalare att blekna av avund”

Debatt
Publicerad: 2015-02-02 13:19

DEBATT – av Peter Sundgren, WebJournal on International Taxation in Sweden – WITS

 

Beskattningen här i Sverige av utländska experter och andra höginkomsttagare har tidvis dryftats livligt i den allmänna samhällsdebatten och även varit föremål för ett stort intresse inom professionella internationella skattekretsar i Sverige.

I slutet av 90-talet drevs av näringslivet en intensiv lobbyverksamhet för att införa en förmånligare beskattning för vad man alltid benämnde utländska experter eller nyckelpersoner vilkas närvaro och verksamhet i Sverige skulle gynna svensk industri.

År 2001 ledde detta till att den dåvarande socialdemokratiska regeringen (med Bosse Ringholm som en sannolikt oentusiastisk finansminister) införde den så kallade expertskattelagen. Denna medförde att alla utlänningar som av den särskilda Forskarskattenämnden kunde klassificeras som just  ”experter” eller ”nyckelpersoner” blev beskattade för bara 75 procent av sin lön och att arbetsgivarens avgifter för denne också reducerades i motsvarande grad.

Efter kritik av lagstiftningens oberäknelighet – framför allt gällde detta bedömningen av vem som kunde anses vara en expert eller en nyckelperson – införde alliansregeringen år 2008 en kompletterande regel (basbeloppsregeln) som innebar att alla  utlänningar som har en månadslön över två basbelopp (för närvarande cirka 88 000 kronor) automatiskt skulle kvalificera för expertbeskattning. Någon speciell analys av vederbörandes kvalifikationer som expert eller nyckelperson krävs alltså inte enligt basbeloppsregeln.

Som exempel på höginkomsttagare som på detta sätt kommer i åtnjutande av expertskattelagen kan nämnas vissa fotbolls- och ishockeyspelare, konsulter, finansanalytiker, börsmäklare, stjärnkockar, piloter etc – det vill säga personer som knappast omfattades av syftena med den ursprungliga lagstiftningen.

Vid sidan om expertskattelagen finns också alltsedan år 1991 en rättspraxis som med stöd av Högsta Förvaltningsdomstolens välsignelse gör det möjligt för i princip alla utlänningar – det vill säga även icke-experter som jobbar här för en utländsk arbetsgivare – att bara bli beskattade för den nettolön som man kommer överens om mellan arbetsgivaren och den anställde. Skatten i form av slutlig skatt på denna nettolön rullas över som inkomst till nästföljande inkomstår.

Detta upplägg kallas populärt för ”tax roll-over”. Om den anställde är en ”expert” kan man också kombinera expertskattereglerna med tax roll-overs! Man beskattas således då för bara 75 procent av sin nettolön.

På senare tid har också aktualiserats hur förskottsbetald lön – det vill säga lön som utbetalas till en utländsk expert  innan denne flyttar till Sverige – skall beskattas. Svaret är, vilket även fastställts i ett särskilt ställningstagande från Skatteverket, att sådan lön också skall expertbeskattas om förutsättningarna som ovan redovisats föreligger. Det vill säga endast 75 procent av förskottslönen tas till beskattning.

Dessutom, som extra lök på laxen, eftersom den anställde vid den tidpunkt som han eller hon tar emot förskottet ju inte är bosatt i Sverige, skall lönen vidare beskattas enligt den särskilda beskattningsregim som gäller för utlandsbosatta (SINK) för vilka skatten från och med 2014 är 20 procent. Med tillämpning av expertskattelagen blir den slutliga skatten således bara 75 procent härav – det vill säga 15 procent.

Vad som dock ytterligare uppmärksammats är att förskottsutbetalningar av lön med tillämpning av vissa avtal för undvikande av dubbel beskattning kan medföra att den anställde helt kan undgå beskattning i Sverige för hela förskottslönen.

Frågan om beskattning av utlänningar enligt expertskattelagen, förskott och tax roll-overs m.m. är mycket komplex. Den påverkas som ovan beskrivits av lönens storlek, när och av vem lönen utbetalas, var den anställde är skatterättsligt bosatt vid mottagandet av lönen m.m. Problematiken sysselsätter horder av skattekonsulter och berör mycket stora belopp.  Effekterna av alla arrangemang kan få ”vanliga” svensk inkomsttagare (som ju också många gånger kan vara en ”experter”) att blekna av avund.

Från arbetsgivarhåll är man dock fortfarande inte nöjd med expertskattelagen. Vid ett skatteseminarium arrangerat av Deloitte för en tid sedan framhölls att man önskar föbättringar på flera punkter. Man anser exempelvis att lönenivån enligt basbeloppsregeln (88 800 kr) är för hög och att reglerna inte är anpassade efter kompensationsmodeller med rörliga ersättningar.

Man anser att det är oklart hur individer som endast beskattas på arbetsdagar  skall hanteras och att det är oklart hur bruttolön skall beräknas vid nettolöneavtal. Man brottas fortfarande med problem om hur expertskattesystemet skall hanteras vid pendling (till Sverige) innan arbetet påbörjats. Man klagar också på att anökningstiden för expertskatt är för kort och att process vid överklagan tar för lång tid…medmera medmera.  

 

Läs en mer detaljerad beskrivning med konkreta exempel på skatteeffekterna här: WebJournal on International Taxation in Sweden, WITS.

Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se

Dela sidan:
Skriv ut: