I rapporten från SNS Konjunkturråd (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) 2018 analyserar tre nationalekonomer kapitalbeskattningens förutsättningar i Sverige.
De vill bland annat se en mer ”enhetlig” beskattning av kapitalinkomster och en så kallad ”skatteväxling” som skulle innebära lägre skatt på arbete och högre skatt på kapital.
Hög skatt på arbete
I Sverige beskattas personer med hög lön hårdare än personer med inkomster från kapital och rapporten visar att skillnaden mellan den högsta marginalskatten på arbete och kapital är bland de högsta i OECD.
Rapportförfattarna förespråkar också en löpande fastighetsskatt för både småhus och bostadsrätter men lägre skatt på omsättning av fastigheter.
När det gäller skatteväxling bedömer de att det skulle ge samma intäkter till staten men också en omfördelning och ”högre ekonomisk effektivitet”.
”Politisk sprängkraft”
Det är snart 30 år sedan som Sveriges skattesystem reformerades men sedan dess har reformens grundprinciper om enhetlighet och likformighet ”i hög grad övergetts”, skriver författarna.
Den allt större kapitaltillväxten i Sverige är enligt författarna ”betydande” och den skapar möjligheter för investeringar och tillväxt. Men författarna varnar också för att detta skapar en ”oro för växande ojämlikhet med social och politisk sprängkraft”.
Högre skatt på kapital
Rent konkret vill man införa en generell skattesats på 25 procent för alla kapitalinkomster, jämfört med dagens 30 procent. Det är visserligen en lägre nivå än dagens men samtidigt skulle den ge en något högre skatt för vissa kapitalinkomster.
Man vill också ta bort den schablonbaserade beskattningen av pensionsförsäkringar, kapitalförsäkringar och placeringar på investeringssparkonton (ISK).
Nya sparformer står också på nationalekonomernas önskelista för ett ”enklare fondsparande som inte har snedvridande skatte- och inlåsningseffekter”.
Här är nationalekonomernas förslag:
- Inför en fastighetsskatt som är lika för hus och bostadsrätter, men avskaffa stämpelskatten. Alla fastigheter bör beskattas i relation till sitt marknadsvärde. Författarna föreslår en skattesats på en procent av taxeringsvärdet.
- Taxeringsvärdet bör bedömas på samma sätt för småhus och bostadsrätter. Detta skulle innebära en höjning av bostadsrätternas taxeringsvärde.
- Begränsa skatten för alla hushåll med låg inkomst. Det skulle innebära en utvidgning från dagens system som enbart gäller pensionärer.
- Utred skatt på större arv och gåvor. Författarna konstaterar att betydelsen av ärvt kapital har ökat i Sverige på senare tid. De arvingar som har högst inkomst är också de som ärver mest pengar. Erfarenheterna visar att en arvsskatt är förknippad med praktiska problem kring utformning och efterlevnad, men forskarna föreslår att en skatt på stora arv och gåvor ändå utreds. Förmögenhetsskatten bör däremot inte återinföras.
Se Veckans Juridik om skattefrågor och skatteparadis >>
