Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att ett av de deltagande kammarrättsråden i ett skattemål var jävig. Hon hade nämligen fått anställning hos Skatteverket, som även var part i målet, vilket anses ägnat att rubba förtroendet för hennes oberoende och opartiskhet.
Skatteverket beslutade avseende ett bolag att inte medge vissa sökta avdrag för inhyrd personal och för ingående moms. Myndigheten höjde även bolagets underlag för arbetsgivaravgifter och påförde skattetillägg. Bolaget överklagade beslutet utan framgång till Förvaltningsrätten i Stockholm och därefter till Kammarrätten i Stockholm.
Bolaget överklagade till HFD
När bolaget överklagade kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen gjorde det gällande att ett av kammarrättsråden som deltog i det slutliga avgörandet av målen vid den tidpunkten hade fått en anställning som sektionschef vid Skatteverkets rättsavdelning. Hon hade beviljats tjänstledighet från kammarrätten och skulle tillträda sin nya anställning några veckor senare, och var därför enligt bolaget jävig.
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade prövningstillstånd vad gäller jävsfrågan. Den framhåller att det i det här fallet rör det sig om så kallad objektiv opartiskhet, det vill säga att det ska finnas garantier för att varje legitimt tvivel i fråga om opartiskhet kan uteslutas.
Jäv förelåg
Kammarrättsrådets anställning som sektionschef vid Skatteverkets rättsavdelning utgör i rättens mening sådana särskilda omständigheter som är ägnade att rubba förtroendet för hennes oberoende och opartiskhet. Det har därför förelegat jäv i kammarrätten.
Även om förvaltningsprocesslagen inte innehåller några regler om hur domstolen ska gå tillväga när det har framkommit att det har förelegat jäv i en underinstans finns det inte skäl att göra skillnad mellan förvaltningsdomstolar och allmänna domstolar när det kommer till domarjäv. Kammarrättens dom ska därför undanröjas och målet återförvisas dit för ny prövning. (Blendow Lexnova)
