Den 53-årige mannen uppsökte i våras akutvården på grund av magsmärtor. Han berättade att han hade svalt ett större antal kapslar narkotika och efter operation kunde drygt ett halvt kilo högkoncentrerat kokain förpackat i ett 50-tal kapslar plockas ut.
Hot mot familjen
Mannen berättade att han blivit tvingad att svälja kapslarna och föra dem i Sverige för att bli kvitt en skuld i Panama där han bor. Han sa också att han hade fått veta att han skulle övervakas under resan och att hans familj skulle skadas om han inte fullföljde planen. Att gå till polisen i Panama var aldrig något alternativ på grund av korruptionen i landet, förklarade 53-åringen.
Väl i Sverige skulle han ha tagits till en avskild plats av två personer ”för att prestera narkotikan” – någonting som visade sig svårt.
Sedan 53-åringen hade börjat misstänka att en av ”vakterna” var beredd att döda honom för att komma över narkotikan bestämde han sig för att fly till sjukhuset i ett obevakat ögonblick.
”Inte helt osannolikt”
Göteborgs tingsrätt ansåg att det var närmast uteslutet att 53-åringen skulle ha utfört smugglingen som ”ett eget projekt” och konstaterade att han hade agerat som så kallad kurir. Han fick därför antas ha befunnit sig ”längst ned i näringskedjan” i en organiserad grov brottslighet där det sannolikt fanns verksamma personer som var beredda att ta till dödligt våld.
53-åringens berättelse var enligt tingsrätten inte så osannolik att den kunde lämnas utan avseende. Domstolen konstaterade dock att han under resans gång borde ha kunnat avbryta brottsligheten utan omedelbar risk för sin egen säkerhet. Enligt domstolen skulle han exempelvis ha kunnat påkalla flygplatspersonalens uppmärksamhet under mellanlandningarna.
Att knarkkartellerna ”kan utöva betydande makt och inflytande genom utbredd korruption” fanns inte anledning att ifrågasätta, men tingsrätten ansåg att det ändå borde ha funnits möjligheter för 53-åringens familj att sätta sig i relativ säkerhet.
Förmildrande omständigheter
Tingsrätten slog fast att kokainsmugglingen, sett till mängd och smugglingsmetod, var att betrakta som grov. Hans gärning kunde därför inte anses försvarlig och mannen kunde inte frias med hänvisning till nöd. Enligt tingsrätten fanns det dock anledning att beakta mannens påstådda och inte motbevisade nödsituation vid straffmätningen och han dömdes därför till tre års fängelse, trots att straffvärdet motsvarade minst fyra års fängelse.
Hovrätten för Västra Sverige ändrar nu tingsrättens dom och skärper fängelsestraffet till fyra och ett halvt års fängelse.
53-åringens berättelse är enligt hovrätten ”påfallande torftig och detaljfattig”. Det finns också vissa moment som framstår som mindre sannolika. Domstolen pekar på att det vid flera tillfällen i mannens berättelse saknas upplysningar som skulle göra det möjligt för åklagaren att kontrollera uppgifterna.
”Oklar och vag”
När det gäller själva hotbilden har mannen berättat att någon höll en pistol mot hans huvud när han skulle svälja kapslarna, men inte beskrivits vad som sagts, hur och när hoten framförts eller hur hans hustru reagerat. Att 53-åringen har sagt till en sjuksköterska att han blivit hotad eller att han blivit skadad när han försökte ”prestera narkotikan” ger inte stöd för att uppgifterna är trovärdiga.
Hovrätten skriver i sina domskäl:
”Sammantaget anser hovrätten att X (den tilltalades) berättelse är så oklar och vag att den inte påverkar bedömningen i målet. X har alltså inte begått gärningen i nöd och ska därför dömas för narkotikasmuggling.”
Hovrätten för Västra Sverige skärper straffet i enlighet med straffvärdet och mannen döms alltså till fyra och ett halvt års fängelse.
Foto: Från förundersökningen
