En tidigare polisanställd fanns kvar i misstankeregistret i knappt två år efter att förundersökningen mot honom lagts ned.
Nu beslutar Justitiekanslern att Polisen ska betala 10 000 kronor i kränkningsersättning till mannen för den skada som uppkommit.
I februari 2018 registrerades mannen i Polisens misstankeregister som misstänkt för smitning från en trafikolycka. Mannen var vid tillfället civilanställd hos Polisen, och anmälan hanterades därför av Särskilda åklagarkammaren, som samma dag fattade beslut om att inleda förundersökning.
Arbetsskador vid distansarbete – arbetsgivarens ansvar
Att arbetsgivaren har ett ansvar för skador som drabbar anställda på arbetsplatsen är klart – och att samma sak ska gälla vid distansarbete kan tyckas vara lika självklart. Men är det verkligen så? Vad krävs för att det ska vara fråga om arbetsskada, och vilka blir konsekvenserna om detta inte uppfylls? Har det någon betydelse om distansarbetet är beordrat eller frivilligt? Jonas Wiberg redogör för två aktuella domar från Högsta förvaltningsdomstolen, liksom för bakgrunden till dagens lagstiftning.
Förundersökning inleds
Senare samma dag fattade lokalpolisområde Malmö Söder beslut om att inleda förundersökning, mot mannen, vilket innebar att de kom att bedrivas två förundersökningar parallellt avseende samma brott. Förutom beslut om byte av handläggande enhet och byte av förundersökningsledare vidtogs inga åtgärder i den förundersökning som LPO Malmö Söder bedrev.
Den 8 mars 2018 beslutade åklagaren vid Särskilda åklagarkammaren att lägga ned förundersökningen avseende sökanden, men i oktober året därpå fick mannen veta att han fortfarande låg kvar i misstankeregistret.
Den 29 november 2019 begärde mannen att uppgifterna skulle raderas. Det skulle dock dröja till den 14 januari 2020 innan så skedde.
Får 10 000 kronor i kränkningsersättning
JK kan konstatera att mannen funnits registrerad i misstankeregistret mellan den 8 februari 2018 och med den 14 januari 2020 – trots att förundersökningen lades ned den 8 mars 2018. Detta innebär att uppgifterna om honom gallrades för sent, varför han har rätt till ersättning.
Enligt JK är det utrett att uppgifterna om att han funnits registrerad i registret ”fått viss spridning och lett till negativa konsekvenser” för mannen. Dessutom tog det nästan två månader för Polisen att rätta till felet när mannen uppmärkdammade myndigheten om detta.
Polisen ska därför betala 10 000 kronor i kränkningsersättning till mannen.
