Tre familjer i Rinkeby, Stockholm, monterade på 1990-talet parabolantenner i anslutning till respektive lägenhet för att kunna ta in tv-program på sina modersmål. Under år 2004 begärde hyresvärden att antennerna skulle tas ned. Sedan familjerna inte vidtagit rättelse sades deras hyresavtal upp. Hyresnämnden lämnade värdens upphörsyrkande utan bifall, men i december 2005 biföll hovrätten värdens talan.
En av familjerna vände sig i till Europadomstolen och åberopade att dess rättigheter enligt artiklarna 8 och 10 i Europakonventionen hade kränkts. I december 2008 fann Europadomstolen att det hade skett ett intrång i familjens rätt till informationsfrihet enligt konventionen, trots att inskränkningen haft stöd i lag och hade ett legitimt syfte. Nu får en annan hyresgäst, som följt hovrättens beslut och tagit ned sin antenn, skadestånd av staten med 15 000 kronor.
Europadomstolen konstaterade att den information familjen fick del av innefattade politiska och sociala nyheter, vilket var av särskild betydelse för invandrare, att det då inte fanns något annat sätt för familjen att ta emot tv-programmen och att antennerna inte kunde placeras på något annat ställe, samt att de nationella domstolarna funnit att installationen inte utgjorde någon konkret fara för säkerheten. Det framhölls även att familjen hade tvingats att flytta från den lägenhet där de bott i många år.
Sammanfattningsvis fann Europadomstolen att inskränkningen i familjens rätt till informationsfrihet inte var nödvändig i ett demokratiskt samhälle och att en kräkning av rätten enligt artikel 10 i konventionen därmed hade förekommit. Familjen tillerkändes viss ersättning för flyttkostnader av Europadomstolen, som också förordnade om att ideell ersättning om 5 000 euro skulle utgå.
En av hyresgästerna, som rättat sig efter hovrättens beslut, har nu vänt sig till Justitiekanslern, JK, och begärt ersättning av staten med hänvisning till Europadomstolens dom. JK finner att mannens rättigheter enligt artikel 10 åsidosatts och att han därmed är berättigad till ersättning.
Med beaktande av att mannen inte behövt flytta från sin lägenhet och att han själv inte behövt vända sig till Europadomstolen för att komma till rätta med överträdelsen, bestäms ersättningen till skäliga 15 000 kronor.