Integritetskommittén lämnade i somras sitt slutbetänkande med förslag på åtgärder för att motverka olika risker för den personliga integriteten i vår digitaliserade värld.
Kommittén har lämnat förslag på en mängd olika saker där man vill att regeringen ska utreda vissa frågor och att ett antal myndigheter ska få olika uppdrag.
Svårt med ersättning
Kommittén har bland annat föreslagit att man ska titta på om Datainspektionen ska få föra talan i domstol för enskilda personer i vissa ersättningsärenden.
Kommittén anser nämligen att det är svårt för enskilda som utsätts för integritetsintrång att ta tillvarata sina rättigheter, att de skadeståndsbelopp som betalas ut ofta är låga och att möjligheten till ekonomisk ersättning inte används i någon större utsträckning.
Kommittén har fel
JK Anna Skarhed är kritisk till förslaget och hon anser att kommittén har fel när man drar slutsatsen att ersättningsmöjligheterna inte används.
”Skadestånd som ett effektivt rättsmedel, för enskilda som drabbats av otillåtna integritetsintrång, används således i betydligt större utsträckning än vad som framgår av kommitténs sammantagna bedömning i delbetänkandet”, skriver JK.
Hon konstaterar vidare att ”en prövning hos Justitiekanslern är på många sätt fördelaktig för den enskilde, som till exempel inte behöver anlita ombud eller betala ansökningsavgift”.
”Inte avskräckande”
När det gäller ersättningsnivåerna pekar JK på att dessa har fastställts i praxis i Högsta domstolen och att JK har följt detta i sin skadereglering.
”Även om ersättningsnivåerna inte är avskräckande för den personuppgiftsansvarige, så kan de inte betraktas som anmärkningsvärt låga för enskilda som har drabbats”, skriver JK.
