Riksåklagarens överklagande gäller en fråga om förverkande i samband med att en person dömts för grovt narkotikabrott till tre år och sex månaders fängelse.
Tingsrätten beslutade att mannen ”såsom förverkat värde och utbyte av försåld narkotika” skulle betala 812 755 kronor. Enligt tingsrätten utgjorde beloppet det samlade försäljningsvärdet av den narkotika som hade sålts.
Svea hovrätt kom dock fram till att det fanns skäl att förklara det belopp förverkat som motsvarade den ekonomiska vinsten som den dömde hade gjort genom narkotikaförsäljningen.
Mannen hade själv uppskattat att den totala vinsten maximalt kan ha uppgått till 250 000 kronor – vilket godtogs av hovrätten som det belopp som skulle förklaras förverkat.
Enligt hovrätten skulle så kallad kvarstad beviljas mot den dömde mannen med detta belopp.
Riksåklagaren Anders Perklev anser dock att en ”bruttometod” ska tillämpas när man bestämmer vilket belopp som ska förverkas.
Detta innebär enligt RÅ att hela ersättningen från en narkotikaförsäljning bör förklaras förverkad och att de eventuella kostnader som den dömde har haft möjligen kan tas hänsyn till vid en proportionalitetsbedömning i det enskilda fallet.
RÅ skriver i sitt överklagande till HD:
”Det har i bestämmelserna om förverkande inte införts någon uttrycklig regel om att avdrag för kostnader som har samband med brottet inte ska göras vid fastställande av utbytets omfattning. Det kan dock inte råda någon tvekan om att det är lagstiftarens avsikt att det vid narkotikabrottslighet i första hand är bruttometoden som ska tillämpas och att de utgifter den tilltalade haft istället bör beaktas vid en skälighetsbedömning.”
RÅ fortsätter:
”Det är av intresse ur prejudikatsynpunkt att Högsta domstolen klargör vilken princip som ska ligga till grund för bestämmande av det belopp som ska förverkas med anledning av försäljning av narkotika.”
Foto: Stefan Wahlberg/DJ
