Mamman greps i juli förra året efter att sjukhuspersonalen reagerat. Pojken hade då vårdats på Akademiska sjukhuset i Uppsala i en och en halv månad och bland annat behandlats mot epileptiska anfall. Läkarna kom senare fram till att pojken var fullt frisk.
Åklagaren hävdade att mamman led av beteendestörningen Münchhausen syndrom by proxy, och att hon velat hålla sitt barn sjukt, bland annat genom att försöka kväva barnet genom att hålla för mun och näsa.
Beteendestörning av mindre betydelse
Åtalet omfattade grov misshandel vid 16 tillfällen, mordförsök vid 14 tillfällen och försök till grov misshandel vid ett tillfälle. Rättegången har pågått i mer än tre månader och åklagarna har utöver de olika händelserna i åtalet även försökt visa att kvinnan har en beteendestörning samt att hon ljugit och överdrivit vid flera andra tillfällen.
Rådmannen Nils Pålbrant säger till SVT Nyheter Uppsala att frågan om kvinnan led av en beteendestörning eller inte har haft mindre betydelse eftersom åklagarna inte lyckats visa att det varit mamman som faktiskt orsakat de många anfall som barnet drabbats av.
– Försvaret har exempelvis lyckats visa att det kan finnas andra medicinska förklaringar, och det har inte åklagarna kunnat motbevisa. Dessutom kunde försvaret uppvisa att barnet drabbats av liknande symtom även efter att mamman frihetsberövats, säger han.
Personlighetsstörning inte bevisad
Tingsrätten anser att oavsett om mamman ljugit eller överdrivit vid tidigare tillfällen ”är det tveksamt vad detta skulle ha för enskild betydelse, med hänsyn till vad som kommit fram rörande svårigheten att ställa en diagnos genom en profilering av personliga egenskaper eller personlighetsdrag”. Tingsrätten skriver vidare att ”till detta ska läggas att det enligt tingsrättens mening väsentligen saknar betydelse hur det som läggs X (kvinnan) till last i målet kan betecknas”.
Tingsrätten konstaterar också att pojken inte haft några fler anfall under den tid han vistades på sjukhuset efter att mamman greps och att de anfall som försvaret lyft fram är uppgifter som kommer från pappan och andra anhöriga som kan ha ett intresse av att vara ”lojala” med henne men att uppgifterna ”inte kunnat motbevisas” av åklagarsidan.
Tingsrätten skriver:
”Det är inte visat att det som i målet har kallats anfall har upphört i och med att Y (barnet) skildes från X (kvinnan). De anfall med symtom som har inträffat senare kan inte förklaras med att någon hindrar Y:s (barnets) lufttillförsel.”
När det gäller andra medicinska förklaringar anser tingsrätten att flera av dem ”synes mycket osannolika” men att några av dem inte kan ”helt bortses ifrån” eller ”uteslutas som förklaring” till pojkens symptom på syrebrist. Tingsrätten konstaterar också att det inte heller kan uteslutas att ”de relativt höga doser av läkemedel som getts” kan ha ”påverkat” barnets andning och återhämtning.
Juristerna skiljaktiga
Tingsrätten har i domen prövat varje händelse för sig. Chefsrådmannen Erik Brattgård och rådmannen Nils Pålbrant ville fälla kvinnan för åtminstone en av åtalspunkterna. Det handlar om ett tillfälle som finns inspelat på övervakningsfilm där mamman tar barnet ur bild och barnet strax därefter får ett anfall.
Kvinnan har suttit häktad i elva månader med restriktioner och hennes försvarsadvokat Johan Rainer säger till SVT att ”om den friande domen står sig väntar ’ett omfattande skadeståndskrav’ hos Justitiekanslern”.
Åklagarna har meddelat att de kommer att överklaga domen.
