Enligt artikel tre i barnkonventionen – som blir svensk lag den 1 januari 2020 – ska alla beslut och åtgärder som gäller barn i första hand bygga på vad som är barnets bästa.
Men vad som är barnets bästa går inte alltid att ge ett enkelt och entydigt svar på, enligt BO. Därför behöver utredare och beslutsfattare pröva den aktuella åtgärden och dess konsekvenser för barnet eller barnen som berörs.
– Ordentliga prövningar av barnets bästa leder till bättre beslut och åtgärder eftersom man prövar vilken åtgärd som passar bäst för ett eller flera barn, innan ett beslut fattas, säger Karin Sjömilla Fagerholm, jurist vid BO.
Både BO:s erfarenhet och statliga utredningar visar att det behövs mer stöd för att principen om barnets bästa ska få det genomslag som den bör ha.
Därför har BO tagit fram ett nytt ”stödmaterial” som består av en teoretisk bakgrund och en praktisk metod i sju steg för att pröva och bedöma barnets bästa.
Metoden kan enligt BO användas både i enskilda ärenden och i mer övergripande beslut – till exempel handla om beslut om nedläggning av en skola eller riktlinjer om kulturstöd.
Materialet riktar sig bland annat till personer som är förtroendevalda och chefer i offentlig verksamhet.
– Tanken är att materialet ska leda till att olika verksamheter kan ta beslut som överensstämmer bättre med det barn har behov av och rätt till, säger Karin Sjömilla Fagerholm, som har varit med och tagit fram materialet.
Materialet finns även som webbseminarium.
