Kriminalvården arbetar sedan en tid tillbaka aktivt mot våldsbejakande extremism. Det är regeringen som har givit Kriminalvården i uppdrag att utveckla och långsiktigt förankra det arbetet.
Dem försat redovisning av om vad som har hänt sedan maj 2016, då en kartläggning av metoder och arbetssätt redovisades har nu lämnats av Krimianvården.
Utbildning och behandlingsprogram
Rapporten visar bland annat hur personalen, som en del i arbetet får lära sig om våldsbejakande extremism redan under sin grundutbildning på Kriminalvården. Dessutom ska all personal som jobbar nära de intagna på sikt få ta del av en föreläsning i ämnet.
Kriminalvården har också godkänt ett nytt behandlingsprogram – ”Entré” – som riktar sig till dem som har svårigheter med att lämna organiserad brottslighet bakom sig eller de som vill bryta ett mönster av våldsbrottslighet.
Själavårdare
Delredovisningen lyfter även fram att Kriminalvården arbetar mer med själavårdare. Man har genom en upphandling stärkt strukturen för arbetet och tanken är att de trosföreträdare som anlitas har expertkunskap i religiösa frågor.
Ämnen som våldsbejakande extremism, förhållningssätt och samtalsmetodik ingår nu i introduktionsutbildningen för nya trosföreträdare när de kommer till Kriminalvården.
Samverkan
Som ett led i arbetet mot våldsbejakande extremism har Kriminalvården även arbetat med olika personalgrupper.
En arbetsgrupp med representanter från anstalt- och häktesavdelningen, frivårdsavdelningen, HR-avdelningen, forsknings- och utvärderingsenheten och säkerhetsavdelningen arbetar för en långsiktig förankring av arbetet mot våldsbejakande extremism.
Kriminalvården samverkar även med andra myndigheter till exempel Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism och myndigheter som Polisen, Socialstyrelsen, Barnombudsmannen och Statens institutionsstyrelse.
